VECKOPLAN 43 | sometimes when you lose you win

Vecka fyrtiotre.

Terminens första kurs går mot sitt slut. Det märks genom att vi har mindre schemalagd tid, mer tid till egna studier och att arbeta i studiegruppen. Så ser det ut denna vecka. Jag ska börja veckan med att lägga upp en hållbar studieplan. Jag känner mig nästan oförskämt lugn inför hemtentan som startar femte november. Jag ser till och med fram emot att läsa mig igenom kurslitteraturen och få suga i mig kunskapen.

Den svårare sidan av en sån här vecka är att frihet också kräver en del disciplin. Det är lätt hänt att jag följer med i det som är roligt och spännande istället för att lägga tid på det som behövs nu. Det behöver finnas en balans i det. Vila, stimulerande möten, vila igen och regelbundna studiepass är nog ett bra recept för veckan. Hur gör du för att disciplinera dig när du får lite för mycket frihet att välja i? Behöver alla tips jag kan få!

Jag är även inne i en period där jag rensar. I hjärnan, i livet i stort, i garderoben. Och då när det känns svårt att släppa taget är det bra att minnas det där citatet jag har från en favoritfilm:

sometimes when you lose you win

Bullet journal vecka 43 - reaktionista.se

Veckoplan

måndag | idag ska jag studera hemifrån samtidigt som jag kör några plåtar svamp och äppelchips i ugnen. till kvällen blir det bokredigering ett par timmar.
tisdag | föreläsning om systemteori på förmiddagen, sen grupparbete innan jag och älsklingen ska se LYRRO-filmen på vår lokala biograf.
onsdag | grupparbete, troligtvis i Stockholm. får se om jag sover över eller om vi hinner klart över dagen.
torsdag | fortsatt grupparbete i Stockholm, annars egna studier hemma.
fredag | fika med en vän på förmiddagen, studier på eftermiddagen och meditation på kvällen.
lördag | en oplanerad dag som kommer fördelas på blogg och studier om inget oväntat dyker upp.
söndag | ev. skrivträff i Stockholm om orken tillåter. annars studier hemmavid.

Veckans self-care

Det har varit många åtaganden senaste tiden och nu behöver jag börja prioritera hårdare. Studiedagarna behöver bli mer harmoniska och rutinerna hållas hårdare. Begränsa mig, helt enkelt. Så tillbaka till tydliga rutiner, sjukgymnastik och att vila i nuet. Vardagen innebär tillräckliga utmaningar denna vecka så jag behöver stanna vid det.

Veckans höjdpunkt

Det skulle vara så fint att orka med skrivträffen i Stockholm på söndag. Jag saknar det gänget så mycket och behöver verkligen dom just nu. Annars ska det också bli väldigt fint att se nya filmen från Lorry-gänget.

Veckans blogg

Det tar längre tid än jag trodde att få klart mitt PTSD-inlägg. Svårt att sammanfatta det jag vill på lagom antal ord för läsbarheten helt enkelt. Så det ska jag jobba vidare på. Förutom det har jag ett inlägg om miljömedvetet leverne på gång i anslutning till #WhiteMonday vilket jag verkligen ser fram emot! Vad skulle ni vilja ha svar på utifrån ämnet hållbar konsumtion eller hållbarhet generellt? Önska på!

Veckans utmaning

Att balansera de olika saker jag har för mig just nu, såväl i relationer som studier som blogglivet och andra engagemang. Och att välja noga. Även om livet är roligt så blir resultatet av många roliga saker inte alltid så roligt i utmattningssynpunkt.

Veckans studier

Det märks att vi närmar oss tentan. Om två veckor är det dags. Innan dess ska det läsas strax över tusen sidor och en seminarieuppgift ska bli klar och redovisas. Denna vecka blir det antagligen en del resande då stora delar av min studiegrupp bor i Stockholm och vi har lovat att balansera deras pendling något när det går. Vi har en föreläsning på tisdag och då ska vi också försöka få klart kompletteringen på vår första seminarieuppgift. Mest blir det alltså grupparbete utifrån fältstudierna förra veckan, och läsning på egen hand.

STJÄRNÖGONBLICK 42 | att vara frisk och en halsduk för 10 kr.

Jag förväntade mig en svår vecka med många prövningar. Visst har jag prövats. Och jag har stått kvar i mig, redo för vad som än skulle komma. Stundtals har sorgen, ångesten och andra känslor lagt sig som ett vibrerande lager runt min hud. Jag har kunnat vara kvar hos mig i det ändå. Låtit mig känna, ladda om och ta nya steg. Många års mental träning har gett resultat. Det har till och med blivit en synergieffekt av det i veckan. Människor har sett att jag är stark, påtalat det på olika sätt och jag har kunnat växa i det. Citatet grow through what you go through besannades i veckan.

Mammografin visade att jag ännu är frisk. Jag har växt med nya moment i studierna, lärt mig massor av fältstudierna hos socialtjänsten i Strängnäs och ett svårt möte blev istället en energiboost. I torsdags firade jag min självständighetsdag med halloumiburgare och secondhandfynd. Igår bestämde jag mig för att ta en paus och följde med sambon ut i svampskogen. Ett mycket bra beslut. Kvällen avslutades med födelsedagsmiddag för en god vän. Jag påminns om hur hårt jag har kämpat för att kunna göra dessa positiva val idag. Även i de svåraste stunder kan jag välja det som gör mig mest gott. Måtte jag aldrig glömma bort det.

Hösten - reaktionista.se

     Det sörmländska landskapet i höstskrud. Såååååå vackert!

     Äta middag med saknade vänner.

     Att få höra ”du borde bli doktorand” från en lärare.

     När det bara var vätska som syntes på ultraljudet på Bröstcentrum. Jag är frisk!

     Att uppleva mindre värk för en dag.

Wilda hösthalsduk - reaktionista.se

     Fynda en halsduk i en brun nyans som stämmer med mina färger. För 10 kr på second hand!

     Drömma om framtida resor och händelser med sambon.

     När Elin beskrev min blogg i ett inlägg om bloggar som inspirerar henne, och jag med mitt låga blogg-självförtroende kunde se nya nyanser kring vad som gör min blogg viktig för andra.

     Att våga stå upp mot det som känns fel.

     Äta halloumiburgare på Max med älsklingen.

Grassagården Strängnäs - reaktionista.se

     Lunch på Grassagården i Strängnäs. Gudomligt god spenat- och fetaostpaj på ett urmysigt ställe med trevligt sällskap.

     Dimma över Strängnäs hamn.

     Att känna allvaret och ansvaret i en situation när vi rollspelade ett familjesamtal och känna att jag kunde stå pall det ansvaret och bära upp mötet (även om det denna gång var på låtsas så var det också på allvar).

     Få karriärsrådet ”kavaj och läppstift”. Check på den!

     Kolsyrat vatten.

Murgröna - reaktionista.se

     Flytta in murgrönan från balkongen som gjorde sig så fint på vägghyllans kant.

     Höra mig själv säga att jag behöver arbeta opinionsbildande i framtiden för att kunna vara den jag är. Så är det ju verkligen.

     Våga fråga en lärare om mentorskap och att hon sa ja.

     Få sms från en vän som ville skicka en kram en svår dag.

     Löv singlandes nerför träden.

Skymning - reaktionista.se

     Skymningen utanför köksfönstret som såg ut så här ↑

     Få höra från läraren att jag gjorde en bra insats som socialsekreterare i vårt rollspel.

     Att våga ta tag i saker som jag har skjutit upp.

     När tåget var mer försenat än jag var, så att jag hann med det 😉

     Alla gula kantareller vi hittade längs kraftledningsgatan.

Höst och kraftledningar - reaktionista.se

STJÄRNLÄNKAR

     Emma drar igång ”Vegetariska middagsklubben” igen och nu kan vi hjälpas åt att sprida vegetariska middagsrecept inför de mörkare månaderna.

     I relation till #WhiteMonday vill jag tipsa om minimalistiska Sandras inlägg om att sluta handla utan eftertanke.

     Jag borde verkligen bli bättre på att spara frön från mina växter. Sofia inspirerar på ämnet och levererar alltid foton som är outstanding.

     Christins foton får ofta mig in i en ny sinnesstämning. Fotona från sommarhuset i hösttappning gav mig en harmoniskt vemodig känsla. Vad får de dig att känna?

Vilka ögonblick har fastnat hos dig?

Då är jag inte ensam längre.

Tre ögonblick i vardagen som kändes.

*

Jag vågar uttrycka mina tankar högt, inför auktoriteter jag tidigare såg som allsmäktiga. Jag lämnar ut tankarna ofärdiga och sårbara på konferensbordet, låter dem konstruera sammanhang med hjälp av andras tankar. Vi får en problembild tillsammans som rymmer fler aspekter än det vi själva hade kunnat se. Det finns ett inlyssnande här som jag är ovan vid. I mina ådror växer det en självtilltro på varje svar jag får i rummet, av varje lyhört ögonpar som vill höra vad jag har att säga.

Jag förstår först efteråt hur många år jag har längtat efter detta. Jag minns en liten Wilda som hade så mycket att säga men ingen som orkade lyssna. Som skrev sida upp och sida ner om världen. För kanske, kanske skulle någon en dag lyssna? Hoppet som fanns i henne. Det är en verklighet nu.

Skymning - reaktionista.se

*

Efter min första mammografi är det dags för ultraljudet. Läkaren kommer in och frågar hur stor risk jag har, vilka som har drabbats och jag har inga svar längre. Jag vill bara leva. Jag tänker på alla gånger mamma låg så här och undrade om hon skulle få leva. Läkaren stannar sina rörelser. Jag drar efter andan och hon säger ”det är inget farligt, jag vill bara försäkra mig”. De sticker in en nål i bröstet och det visar sig att det bara är vätska. Hur många gånger fick hon höra det? Hur ofta var det nya tumörer? Varför vet jag inget? Mamma, varför berättade du inte?

Jag är frisk den här gången. ”Välkommen tillbaka om ett år”, säger sköterskan innan jag går ut. Jag vill gråta och skratta och skutta fram i korridoren. Jag är frisk. Jag har inte cancer. Om jag en dag får det kommer de ta hand om mig så gott de kan. Då ska ni få höra min berättelse.

Skymningsfåglar - reaktionista.se

*

Det finns en ensamhet i att se kedjorna och hur de länkas samman av mina erfarenheter. Det finns så få människor att dela det med, som inte gör såren större än de är. Jag söker efter människorna som ser att det som var sår nu är mina starkaste plattformar. Jag är inte vad jag var med om. Jag vill aldrig bli reducerad till det. Jag vill bli socionom TROTS egna erfarenheter.

På samma gång känner jag ibland att det är allt jag är. När kurskamraterna drar paralleller till sina arbetsliv, till familj och relationer. När allt jag vill säga är ”när jag var på avdelning/behandlingshem, i familjehem…” och orden blir till klumpar i min hals. Den sociala skammen är inte min men blir mitt hinder. För jag vet ju, att mina erfarenheter kommer att hjälpa andra. Mina erfarenheter hjälper mig att se sammanhang och förstå på djupet sådant andra förstår i teorin. Jag behöver omvandla minnena till kunskap för att kunna använda dem i en yrkesroll. Jag behöver förvandla min munkavel till nya legitima ord.

Det är då hon står där utanför entrén och fångar in mig. Jag vågar fråga om det finns tid för mig. Jag vågar berätta om det som känns. Det är då jag inte är ensam längre.

VECKOPLAN 42 | du brukade vara en superhjälte

Vecka fyrtiotvå.

Redan i fredags började jag få ont i magen inför denna vecka. Det kändes lite onödigt så i helgen har jag arbetat på att lugna mitt nervsystem. Jag var en superhjälte så länge att jag glömde bort hur det var att vara människa. Tills superkrafterna inte ville längre. Och idag är det ju så: jag behöver inte vara någon superhjälte. Mitt liv kräver inte det av mig. Det väntar några svåra moment som påminner mig om svärtan jag kommer ifrån. Det som oroar mig är att jag ju inte längre har superkrafterna att hantera det. Kroppen minns skräcken.

Du brukade vara en superhjälte. Du behöver inte vara det nu.

Men: det är annorlunda idag. Efter mammografin som påminner mig om en mamma som försvann i cancer finns Daniel där och tar emot mig, oavsett hur jag mår. Efter ett svårt samtal får jag luta mig tillbaka i min trygga soffa hemma i mitt eget lugna hem. Och torsdagen, med alla sina minnen från när jag för 14 år sedan kom till familjehem, är idag en självständighetsdag. Det är som en helt vanlig dag i en socionomstudents liv och en dag då sorgen och såren blir tydliga. Det blir bra igen. Jag känner så mycket idag för att jag faktiskt orkar känna nu. För att jag kan vara här med mig. Det kommer att kännas mycket i dagarna, och det är okej. Jag hoppas att jag hittar mina andningshål och kan ge mig vad jag behöver. Kan jag inte det så kommer livet att gå vidare ändå. Jag behöver inte rädda mig själv idag. Jag räddade mig själv redan för 14 år sedan.

Bullet journal vecka 42 - reaktionista.se

Veckoplan

måndag | samtalsövning på förmiddagen, programråd på eftermiddagen. när jag kommer hem ska jag laga mat och redigera boken ett par timmar.
tisdag | mammografi tidigt på morgonen, sen behöver jag vila innan jag fokuserar på studier och blogg.
onsdag | en till tidig morgon, för fältstudier på Strängnäs kommun. grupparbete efteråt och egna studier mot kvällen.
torsdag | egna studier och vila. hitta på något fint med Daniel mot kvällningen.
fredag | föreläsning på förmiddagen om ”familjer och familjesystem”, grupparbete på eftermiddagen och meditation på kvällen.
lördag | vilodag med bloggtid. födelsedagsmiddag för en vän på kvällen.
söndag | kalas för stjärnmamman och hennes dotter i Västerås + förberedelser inför ny vecka.

Veckans self-care

Denna vecka behöver mycket självmedkänsla. Varje steg på vägen. Att lyssna in mina behov, ta pauser, andas djupt, göra det som behövs för att fungera. Helst vill jag komma igång med träningen igen denna vecka, men utan att pressa mig. Jag ska också se till att inte lägga på mig mer än jag redan har. Stresshanteringen får nya dimensioner denna vecka. Då blir det viktigt att hålla fast i morgon- och kvällsrutiner och sova extra mycket när det går.

Veckans höjdpunkt

Fältstudierna ska bli väldigt intressanta, men höjdpunkten är ändå söndagens kalas där jag får träffa betydelsefulla personer och bara ha det väldigt mysigt tillsammans.

Veckans blogg

Stjärnögonblicken kommer självklart på söndag. Sedan får vi se vad det blir. Om jag får lust skriver jag ihop något, annars får den här veckan vara som den är. Jag vill dela några gamla inlägg som blir aktuella nu, så jag kanske lägger upp något sådant till er. Och som alltid: har du några frågor eller något du vill att jag skriver om – säg till!

Veckans utmaning

Att kunna vara sårbar och stark på samma gång. Att inte tippa över kanten av min ork när de känslomässiga stormvindarna drar in. Jag minns inte riktigt hur det är att hantera ångest längre. Någon som har bra tips på ångestreducering utan medicin? Promenader, kanske? Eller prata, prata, prata.

Veckans studier

Fältstudier på en arbetsplats med analys utifrån ekologisk teori står i fokus. Utöver det ska vi komplettera vår första seminarieuppgift och med den dyka djupare in i Freuds psykologiska värld. Jag har också lyckan att ha Sara Stridsbergs bok ”Beckomberga – ode till min familj” på listan över kurslitteratur så den ska jag få läsa en gång till. Min absoluta favoritförfattare efter Bodil Malmsten. Har du någon favoritförfattare?

STJÄRNÖGONBLICK 41 | brittsommar, Hermans och Vicky.

Hallå där! Stjärnögonblicken är här. I veckan tänkte jag maxa min egentid när Daniel var borta. Istället fick jag märka av hur tomt det blir utan honom här hemma. Jag tog en skogspromenad, ett varmt bad och sen träffade jag några vänner. Precis lagom, jämfört med ursprungsplanen som skulle ha tagit ut mig direkt. 😉

En lugnare studievecka har varit bra, och jag har känt av hur trött jag är efter förra veckan. Ni som också är utmattade, kan ni känna igen hur det ibland är skönare att inte slappna av? När energifallet blir så markant. Bra med lugn veckostart, för i fredags kom det in oro i kroppen. Bland annat fick vi en komplettering på vår första seminarieuppgift. Det är ingen fara, men jag har väldigt lite marginal i min ork just nu och nästa vecka väntar många stora uppgifter. Jag försöker att inte gå händelserna i förväg, trots att det är väldigt lätt att hamna där.

Tack och lov kunde jag åka iväg på meditation i fredags och igår fick jag träffa min bästa energiboost Vicky en hel dag i Stockholm <333!!! Så idag är jag trött men så himla påfylld och lugn i själen igen. Allt blir bra. Ibland tar det bara lite tid.

Höstporträtt och brittsommar - reaktionista.se

     En brittsommardag i Stockholm med Vicky, mitt hjärtas stjärna. Värmen, ljuset och färgerna och att få uppleva dem tillsammans.

     Träffa en vän och prata om livsviktiga ämnen under en kvällspromenad.

     Doft av svamp i lägenheten.

     Att spontant berätta om min blogg för en kassörska i en inredningsbutik som i sin tur frågade om jag också hade instagram.

     Guldljuset i höstlöven.

Gyllene höst - reaktionista.se

     Att rensa luften och få förståelse för varandra.

     När Blomsterlandet hade medlemsdag och Daniel sa ”jag ser ju att du vill” och så åkte vi dit trots att jag försökte hämma mig 😉

     Bli berörd av en väns personliga utveckling.

     En strukturerad hållbar planering.

     Kantarellpasta.

Hermans Stockholm - reaktionista.se

     Lunch på Hermans. Bästa vegobuffén jag ätit. Varje gång.

     Att sakna honom och känna hur jag fylls av kärlek för allt han tillför i mitt liv.

     Brittsommarens varmare dagar.

     Att få förtroendet att lyssna till svåra upplevelser.

     En höstpromenad i skymningen.

Vicky i Stockholm - reaktionista.se

     TRÄFFA VICKY!!! Alltså jag har inte ens ord för att börja beskriva den känslan. Så mycket trygghet och kärlek det finns i den relationen. <3

     Hålla i en workshop för engagerade influencers och få lära ut av min kunskap.

     Ljus som doftar clementin och honung.

     Göra teaterövningar och skratta tillsammans.

     Hitta goda skorpor till rabatterat pris att äta som eftermiddagsfika.

Höstmys - reaktionista.se

     Höra en efterlängtad röst i telefonen.

     Kritisk forskning som öppnar hjärnan för andra perspektiv.

     Fynda ett klaffbord, som var precis vad jag har letat efter, på loppis för 50 kr. Perfekt som skrivbord för mig som behöver mycket yta.

     Boka julkonsert med den bästa av vänner och ha det att se fram emot i vintermörkret.

     Hur löven samlas i hörnen av stentrapporna och kontrasterar mot det grå.

Höst i Stockholm - reaktionista.se

STJÄRNLÄNKAR

     När jag och Vicky strosade runt i Stockholm tänkte jag att jag verkligen borde strosa runt där oftare, och utforska fler delar av den vackra staden. Tur för mig då att Flora har skrivit om några utflyktsmål och sammanställt sina läsares tips.

     Initiativet klimatklubben är så otroligt viktigt och hoppingivande. Så här beskriver initiativtagarna det:  ”En klubb för alla oss som vill minska våra klimatavtryck och verka för att vi pushar samhället i rätt riktning”. Vi gör det tillsammans! Följ med!

     Elsa öppnar sitt hjärta och pratar om att bli lycklig efter att allt har ställt på sin spets.

     En annan som öppnar sitt hjärta är Linda, som berättar om hur det är att leva med depression och ångest. Ett viktigt inslag på World mental health day den 10 oktober.

     Elin skriver om att hitta nya själsliga platser och dessutom levererar hon höstbilder som är fullständigt enastående.

Vad har hänt hos dig i veckan?