Sommarbilder - reaktionista.se

Igår skulle jag ta en paus från eftermiddagens skrivjobb och cykla iväg till Parken Zoo med en god sommarsallad i kylväskan. När jag kom ut på gården med förväntansfulla steg fanns inte min cykel där jag hade ställt den i cykelstället.

Kvällen innan cyklade jag hem från ”Fika med F!” och tänkte på hur lyckligt lottad jag är som har en cykel. Jag brukar ta det för givet. Just den kvällen reflekterade jag över att jag inte har råd att köpa en själv. Jag var så tacksam. Dagen efter var den borta.

Det tog ett tag innan det gick upp för mig att den hade blivit stulen. Tårarna vällde fram i förtvivlan. Först för att den var borta. Sen för att jag hade varit så hoppfull inför utflykten och blev så besviken. Sen kom känslan av att ha blivit bestulen på min frihet. Även de dagar då jag har som mest ont och är som tröttast orkar jag alltid ta mig upp på cykeln och ge mig iväg. Nu är den friheten borta. Igen. Samma sak hände mig sommaren 2015.

Sommarbilder - reaktionista.se

Jag bestämde mig efter många tårar att ge mig iväg på utflykten ändå. Det blev trots allt en fin dag. Jag fick klappa killingar, beundra sandkatter och säga ”aaaaww” till både tamariner och surikater. Idag ser jag mest ut som sju svåra år. Har jag otur kommer min PMDS dra igång snart och göra det här till den värsta cykelstölden i världshistorien. Hehe 😉 Be aware!

Jag har efterlyst cykeln och gjort en polisanmälan. Håll tummarna för att den hittas under helgen! Om inte får jag be om hjälp att köpa en ny cykel. För jag är priviligerad på det sättet, med närstående som kan rycka in och förstår att en cykel är skillnaden mellan att orka och inte orka vissa dagar. Även om det sliter på min självrespekt att ta emot gåvor behöver jag svälja min stolthet.

OOTD dress Tiger of Sweden - reaktionista.se

Idag hade jag tänkt visa upp en klänning jag köpte förra veckan som fick mig att bryta mitt mål om att inte köpa nya kläder i år (!). Ni får en sneakpeak här ovanför. ↑ Tyvärr får ni vänta lite till på helheten, tills jag kan bära den med värdighet (dvs utan röda ögon och bitter uppsyn). Jag behöver sörja klart först. För ja, det är en förlust. Oavsett om den är materiell så är den viktig att ta hand om.

Kan ni inte berätta om något som är värdefullt för er? Något som hjälper er i er vardag och gör livet lättare? Eller om ni vill, berätta om något ni har förlorat som ni önskar att ni kunde få tillbaka. Vi kan väl göra kommentarsfältet till en hyllning till dessa ting?

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

24 Comments

  1. Min telefon och framförallt dess kamera. Hjälper mig hålla kontsk med omvärlden trots jag inte orkar afk alltid..

  2. Åh Wilda, vad frustrerad jag blir å dina vägnar! Jävla idioter som inte kan hålla sina klåfingrar ifrån. Hoppas att du får tillbaka den snabbt. Jag skulle säga att min mobil och dator är mina värdefullaste ting, eftersom de är fyllda av saker som betyder så mycket för mig: bilder. + är mina kommunikationsmedel.

    • Tack för din omtanke! Jag hoppas fortfarande. Saknar den väldigt. Ja, mobil och dator hade varit ännu värre helt klart.

  3. Men åh, klart man får sörja materiella ting! Framförallt de som betyder mycket. Vet hur jobbigt det är att be om hjälp med saker men det är helt rätt att göra det 🖤

    En sak som jag har sörjt mycket under tiden som utmattad är min förlust av uthållighet och fysisk ork och styrka. Att inte kunna röra sig eller ens tänka på att träna. Men som tur var har jag blivit friskare och idag har jag precis hasat mig runt en sväng på inlines! Så lycklig även om jag lär få betala för det i morgon 😉☺️

    • Ja det är en jättestor sorg ju. Och tack, ska försöka att inte låta det ta för mycket ifrån mig utan mer vara tacksam för att jag har möjligheten och människor som vill ta hand om mig. <3

      Känner igen den känslan. Det är så tungt. Skönt att höra att du mår bättre. Jag hoppas också att jag ska orka lite mer snart. Försöker långsamt bygga upp kroppen med sjukgymnastik och promenader. Längtar efter att orka springa så mycket! Kram på dig!

  4. men åh. för ett par år sedan blev jag av med min cykel, den som jag sedan tonåren sett som min bästa sommarkompis. jag var så himla uppgiven. som tur va fick jag napp efter efterlysning i Facebook och jag kunde sedan åka och hämta min cykel i et dike en bit utanför stan. hoppas du har samma tur <3

    min telefon, dator och kamera är nog de ting jag skulle tycka var allra värst att bli av med så här. mest störigast att få snott liksom, troligtvis för att jag använder dem varje dag. ibland slår tanken mig att någon skulle ta otto (varför tänker en ens så? orka, hjärnan) och då går jag sönder. helt orimligt att det skulle hända pga knyter honom aldrig utan för affären eller så där, men när tanken slår mig går jag sönder totalt. mitt lilla hjärta.

    • Jag vet hur ont det gör, fy fasen alltså. Vad skönt att du fick tillbaka den. Hoppas att jag har samma tur även om hoppet börjar lämna mig nu…

      Jag håller med helt om de tre sakerna. Min kamera gick sönder förra sommaren och det var bara hemskt hemskt hemskt. Åh den tanken har slagit mig med Asla (håller med, superdum tanke!) och fy det är ju inte ens tänkbart. Älskade älskade varelser. <3

  5. Så himla tråkigt, jag såg att du la ut om det på Facebook, men tänkte att det inte var så mycket jag kunde göra när jag inte känner någon alls i Eskilstuna eller knappt ens i närheten 🙁 Hoppas innerligt att den kommer tillbaka, jag förstår precis känslan av frihet. Fast för mig är det mitt busskort som ger mig den. Att veta att jag kan sätta mig på vilken buss som helst i Malmö och åka tills den inte går längre, om det är det jag vill.
    Dock är det kanske inte mitt allra viktigaste ting… Men jag vet inte vad det är heller. Jag funderade på allt från mobilen, dator, kameran till ett par skor eller min bullet journal, men jag vet helt ärligt inte. Om vi ska prata frihetskänsla däremot, så är det så solklart mitt busskort att det är löjligt.

    • Tack för att du tänker på mig <3 Nä inte mycket du kan göra tyvärr. Men den hade delats över 45 gånger igår i närområdet så det kan ju ge utslag. Tyvärr tror jag att det är någon liga som bara plockat in cyklar från gården in i en bil och kört iväg… Busskort är verkligen så viktigt <3 Det där att kunna röra sig fritt alltså! Tänker ibland på det när jag ser hur kollektivtrafikens priser höjs. Det är ju galet att det i många fall är en klassfråga om en kan röra sig fritt i sin stad.

  6. Nä usch vad tråkigt med cykelstölden! Så otroligt respektlöst! Om personen bara visste hur mycket den cykeln betyder för dig… Bra med polisanmälan och hoppas att den dyker upp <3

    Det är sällan förlusten av materiella ting stannar hos mig längre än en stund, men en förlust som jag verkligen kommer ihåg var en signerad pocket av Hey Princess som jag läst sönder på högstadiet och gymnasiet. När jag sedan blev tillsammans med en pojke i gymnasiet så lånade jag ut den till honom. Sedan såg jag den aldrig mer. När vi gjorde slut så skulle han enligt avtal lägga den ovanpå mitt skåp så att jag fick tillbaka den men så att vi ändå slapp ses. Men det hände aldrig. Och jag var så ledsen för den där boken. Berättelsen representerade min tonårstid på något sätt, och jag hade tagit mod till mig att gå fram till Mats Jonsson och få den signerad på ett Galagoevent </3

    • Ja, det är så hemskt att bli av med något som ger en så mycket. Tack för din omtanke <3

      Åh fy vad jobbigt, och vad tråkigt att du inte fick tillbaka den! Förstår att det sitter kvar och svider.

  7. Fy för att bli bestulen på saker. Jag hoppas innerligt att cykeln kommer tillbaka till dig <3

    Det mest värdefulla för mig just nu är insikten om vilka fantastiska människor jag har i mitt liv. Jag har aldrig velat eller kunnat visa mig svag eller be om hjälp, men nu när allt är dåligt har så många ställt sig bredvid mig utan att ens ifrågasätta att det skulle vara på något annat sätt. Det är så ovant för mig att ta emot och så himla himla fint att jag inte vet vad jag ska göra. Därtill sörjer jag också att jag var tvungen att skrota min bil tidigare i veckan. Saknar friheten som fanns i att veta att jag alltid kunde åka iväg om jag ville.

    • Tack! <3

      Åh det där är så himla viktigt. <3 Så glad att höra att du har stöd omkring dig och att du kan ta emot det. Fy vad jobbigt med bilen. Tungt att ha en sån sorg. Hoppas att du får möjligheten att hitta en ny bil snart, eller kommer in i något annat sätt som känns okej så att det inte sliter upp allt för mycket. <3 Igår tog jag bussen till ett bad i närheten som jag brukar cykla till och det var fint ändå att den möjligheten faktiskt fanns och att bussarna gick bättre än jag hade trott.

  8. Himla tråkigt med cykeln, hoppas den återfinns i helgen!

    Något som är otroligt värdefullt för mig är min stationära dator hemma. Den är precis vad jag behöver för att stänga av från omvärlden och fokusera på något jag tycker är roligt. Jag har vid mer än ett tillfälle drömt om att den blivit stulen och då har drömmen raserat och jag har vaknat upp kallsvettig.

    • Tack! Tyvärr verkar den ha försvunnit helt…
      Usch vilken mardröm! Förstår att den är värdefull för dig.

  9. Hej Wilda. Det er slemt at føle, at man mister sin bevægelsesfrihed! Jeg håber, at du får din cykel igen – eller får en anden – så du atter kan komme omkring, når lysten og behovet er der. Den materielle ting, jeg ville have sværest ved at undvære, er nok mine briller (glasögon). Tabet af dem, ville have betydning for min bevægelsesfrihed, mit arbejdsliv og mine sansninger…jeg er et udpræget ”visuelt menneske”… Bedste ønsker for dig, Grete

    • Hej! Nu har jag köpt en ny så det är okej men fortfarande lite sorgligt. Ja, glasögon måste ju vara så viktigt. Svårt att klara sig utan! Tack för din fina kommentar. Jättekul att du är här och läser. Allt gott!

  10. Så jäkla tråkigt 🙁 Jag tänker fortfarande ibland på och saknar en cykel jag hade för ett par år sedan. Den var så lättcyklad och bra, och hade dessutom en fin historia. Den blev också stulen och jag såg den aldrig igen trots att den hade ett väldigt karakteristiskt utseende. Hoppas polisen tar din anmälan på allvar, mitt blev bara avskrivet direkt pga ”uppenbart att fallet ej kommer lösas”.

    • Ja, verkligen trist. Hemskt att bli av med. Den cykel som blev stulen för två år sedan var precis en sån cykel för mig. Kommer nog aldrig vänja mig helt vid att vara utan den. De har inte tagit upp det än så det blir nog inget… men ja har en ny nu i alla fall.

  11. Blir så trött när man inte får ha sakerna i fred. Tror inte folk förstår hur viktig exempelvis en cykel kan vara för någon!

    För mig är kameran extra värdefull och vår bil, vi bor på långt ute på landet där det sällan går bussar!

    • Ja, verkligen så tråkigt. Samtidigt är det väl människor som har det tufft på andra sätt som gör sådana saker… så onda cirklar. Förstår verkligen det där med kameran. När min gick sönder förra sommaren så var det så tungt. Och bilen när en bor så utan bra bussförbindelser förstår jag också är viktigt.

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: