Påfågelöga

Det är höst nu och jag stänger balkongdörren. Jag tänder ljusen som stått och väntat sen i februari. Det är svårt att komma upp på morgonen, tröttheten lägger krokben för mig. September värker i muskler och leder. En isande ihålig matthet tar ifrån mig kraft. Den senaste månadens känslostormar tar ut sin rätt. Och jag blir så ledsen, så ledsen att jag inte har något motstånd, inte kan skydda min kropp från livets upp- och nedgångar. Den har varit med förut och den reagerar posttraumatiskt även om min hjärna lyckas övervinna rädslorna och stressen nu. Kroppen minns.

Jag fyller 28 år imorgon. Min kropp är helt klart en bit över 60 år. Mitt inre barn kan vara allt från fyra till femton. Det senaste året har jag tagit mig förbi tonåren i min anknytning, kunnat bli vuxen på ett vuxet vis. Jag börjar komma ikapp siffrorna. Men min själ är gammal. Den är trött och sliten och rymmer så mycket vishet. Om jag ska se på vad jag har åstadkommit i livet är jag allt mellan arton och fyrtio. Det beror på vilka delar jag räknar in. Om jag räknar med allt det som har legat i skamvrån så länge men som nu glänser som pokaler. Åren då jag överlevde. Eller om jag bara räknar utbildningen, prestationerna, min ringa arbetslivserfarenhet. Fysiskt tror fortfarande ingen att jag är närmare 30 än 20. De flesta gissar 22.

I min kropp bor minnen av ett helt liv. Den delen av livet som gjorde ont. Det gör sig påmint då och då. Jag har ett annat liv nu. Ett liv där jag kan känna, lita på och prata om det jag vill prata om. Jag behöver inte vara ensam mer. Jag har vänner som jag ringer bara för att höra den andras röst. Jag har fått förtroendet att vara fadder till tre mirakelungar. Det finns så många lager av tacksamhet i det här nya livet. Jag är uppskattad, älskad, trygg och efterfrågad. Jag kommer hem till en katt som älskar mig varje dag, varje sekund. Villkorslöst. Jag kommer hem till mig. Mitt hem. Min trygghet. Min kropp. Jag kommer hem till mig.

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

13 Comments

  1. Du är så himla bra med orden, Wilda.

    Och du, GRATTIS på födelsedagen! Hoppas att du får en fantastisk dag 🙂

  2. Pingback: 2015 I juli, augusti, september. | REAKTIONISTA

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: