Den tionde augusti somnade en av mina bästa vänner in. Jag kan fortfarande inte ta in att den här älskade varelsen inte finns kvar i världen. Ord kommer aldrig kunna säga vad vi delade. Det vet bara hon och jag. Mistral kommer alltid att vara den som förändrade min relation till djur, som öppnade mitt hjärta för den ordlösa kärleken.

Tack för fem år av villkorslös kärlek. Tack för alla nätter då du vakade vid min sida när jag var så djupt sorgsen. Tack för alla tårar du tog emot. Tack för ditt sjätte sinne som visste när jag behövde en päls att dra händerna igenom. Tack för bus och galna upptåg, skratt som gör ont i magen. Tack för att du visade mig en del av världen jag inte visste fanns. Tack för att du älskade mig som bara du kunde göra. Vila i frid, Mistralen.

Mistral MistralMistral MistralMistral MistralMistralMistral MistralMistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral MistralMistral Mistral

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: