Category

Medberoende

Category

Upptäck i tid | Junis rapport om barn i missbruksmiljö.

Idag startar Folknykterhetens vecka. Om du fortfarande inte kommit på varför du bör leva nykter tipsar jag om detta inlägg som jag skrev förra året: 10 anledningar att leva nyktert.

Idag släpptes också Junis årliga rapport om barn i missbruksmiljö. Vi har fortfarande en lång väg att gå. Det finns så många barn som saknar vuxna att prata med, vuxna som kan lära dem att hantera sina känslor och växa upp till fungerande individer.

Blue wings

I rapporten finns en krönika av mig med (sid 46-47). Jag kan inte med ord förklara vad det betyder för mig att den finns där, ges utrymme och kraft. Tack Helena som plockade upp den så att mina ord fick hitta hem. Det är en upprättelse för barnet i mig som alltid kommer undra varför alkoholen var viktigare än hon var.

Tack alla ni som kämpar för barn som växer upp i missbruksmiljöer, men allra mest – tack för alla er som är närvarande älskande föräldrar eller trygga vuxna som ser och lyssnar på barnen, vågar möta det svåra, vågar finnas kvar trots att ni vet att ni aldrig kommer att räcka till.

Untitled

Tack för att du lägger undan allt annat när ett barn behöver dig. Tack för att du står kvar när ett förtvivlat barn gör allt för att du ska försvinna. Tack för att du visar vad det är att vara vuxen så att dessa barn också kan lära sig det, bli vuxna. Tack för att du visar dig. Tack för att du står kvar och sträcker ut en hand, år efter år, och väntar tills vi är redo att ta den. Tack för att du ber om hjälp när du inte orkar mer. Tack för att du är ärlig när vi inte orkar höra fler lögner.

I så många år har jag sagt att ”jag kan själv”. Varje gång jag har sagt det har mitt inre barn skrikit ”HJÄLP MIG” för full hals. Idag lyssnar jag. Idag berättar jag. Idag säger jag: jag kan inte själv.

Vi måste göra det här tillsammans. För att varenda unge ska känna att det finns någon som älskar dem. För att varenda unge ska få växa upp och bli en egen individ fylld av tillit till livet och mänskligheten. Vi kan inte själva, men vi kan tillsammans.

 

MEDBEROENDE | Jag minns att jag var rädd.

Idag lever 20 % av alla svenska barn i skuggan av ett missbruk. Den här veckan uppmärksammas de världen över. Maskrosbarnen. Hjältarna, clownerna, rebellerna och tapetblommorna. Vi är många. Många som inte vågar känna, prata och lita på. Du spelar roll.

Little me

I många år har jag inte kunnat säga det rakt ut, tagit omvägar, lagt ut ledtrådar. Jag har burit så mycket skam och skuld som inte handlar om mig. Det har aldrig handlat om mig, för det handlade bara om en enda sak. Alkoholen. Jag är ett av de barn som växte upp med en förälder som älskade alkoholen högre än sina barn.

Jag minns lukten av whiskey i andedräkten, fylleskämt och gränsöverskridanden. Jag minns mina blossande kinder. Jag minns att jag stöttade min förälder hem från en fest hos bekanta. Jag minns att jag var rädd för vad mina klasskamrater skulle säga. Jag minns att jag gömde flaskor, hällde ut sprit, tvättade bort fläckar på kläder. Jag minns när jag bad om en vit jul och fick ett skratt till svar. Jag minns min första poesiutställning och att min förälder stal all uppmärksamhet i ännu en fylleföreställning.

Black portrait

Jag minns när jag var rädd. Om och om igen. Jag minns en utlandsresa när baren plötsligt blev en bra plats för ett barn. Jag minns att jag önskade skjuts hem sena helgkvällar, för att jag var rädd, och att svaret var ”jag har druckit”. Jag minns hur mitt egenvärde inte fanns längre. Jag minns att jag tidigt förstod att det var jag som var föräldern. Jag minns när jag vågade säga ifrån och ingen annan vågade hålla med.

I en familj med missbruk finns det tre regler du absolut inte får bryta: prata inte om det, känn inte, lita inte på någon. Idag bryter jag med allt det. Jag känner, sorgen och vreden och min förtvivlan. Maktlösheten inför sjukdomen som förstörde vår familj. Jag litar på människor, för jag vet att jag är viktig idag. Jag vet att jag får be om hjälp och kramar utan att det utnyttjas eller hånas. Jag berättar om det. För skammen och skulden var inte min. Ett barn ska aldrig behöva bli förälder till sina föräldrar.

Winter

Foto: Mathilda Hofling

Jag hade turen att hitta IOGT-NTO-rörelsen och Ungdomens Nykterhetsförbund. Men mitt liv blev inte bättre av att jag hittade vänner och sammanhang, bröt med min familj, gick i behandling efter behandling. Spåren inuti mig var så djupa. Idag förstår jag att det var omöjligt att växa upp i en dysfunktionell miljö utan att själv anamma dysfunktionella beteenden.

Under det senaste året har jag gjort min största resa någonsin. Efter många år i en fantastisk terapi saknade jag ändå något. Jag började gå på 12-stegsmöten för vuxna barn, på ACA. Vi som fortfarande lever med små skadade barn på insidan och är vuxna på barns vis.

Jag har bytt ut mitt självhat till självkärlek. Jag har slutat försöka rädda andra människor och insett att det kan de bara göra själva. Jag har börjat släppa min perfektionism, min rädsla för att vara och göra fel, min övervaksamhet för andra människors reaktioner. Framför allt har jag börjat känna, prata om det och kunnat välja tillit.

Off limitsFoto: Mathilda Hofling

Jag utgår från mig själv idag, inte som förut när jag i första hand utgick från vad andra ville (eller vad jag trodde att andra ville, för hur visste jag det när jag aldrig frågade). Jag behöver inte vara behövd för att ge mig själv ett värde idag. Jag är lika värdefull när jag trycker i mig en påse chips i soffan en fredagskväll och gråter till en film.

Och jag har insett att jag kan vara min egen förälder nu. Jag kan klappa mig över håret, peppa mig själv, ha medkänsla med mig när det är en tuff dag. I första hand är jag lojal mot mig själv. Jag är inte längre rädd för att gå i konflikt eller stå upp för mig, för jag kommer inte att överge mig själv igen. Jag blir aldrig ensam mer.

Det är upp till mig att skapa min lycka, mitt liv, mina relationer. Idag kan jag det, för att jag vet att det bara är jag som kan det. Jag väntar inte längre på att en förälder ska komma och rädda mig, men jag sörjer att ingen gjorde det. Idag är jag min förälder och ingen kan göra det bättre än jag.

Blue wings


Här kan du få stöd

Stödgrupper/självhjälpsgrupper
– Kommunens egna stödgrupper
– ACA
– Al-anon & Alateen

Organisationer
– IOGT-NTO (från 26 år)
– UNF (13-25 år)
– Junis (7-13 år)
– Trygga barnen
– Glömda barnen
– Maskrosbarn

Behöver du prata med någon?
– BRIS (under 18 år)
– Jourhavande kompis (upp till 25 år)
– Killfrågor (pojkar mellan 10-18 år)
– UMO (13-25 år)
– Tjejjouren
– Kuling

Vill du lära dig mer?
Junis rapport
– Socialstyrelsen
– Drugsmart
– TV-programmet Djävulsdansen. Nu finns också ett studiematerial att använda. Finns även som bok.
Flodhästen i vardagsrummet av Tommy Hellsten
– Sanna Lundells sommarprat
Kärleksbarnet av Hillevi Wahl

En vit jul för barns trygghet.

Det är nio dagar kvar till julafton. Ser du fram emot julen eller känner du dig orolig och stressad? Hur det än är för dig så ber jag dig att stanna upp en stund i julstöket och läsa det här inlägget. Snart stängs skolorna, fritidsgårdarna och fritidsaktiviteterna tar paus. Om du tycker det är skönt, njut av den känslan. Det är så det ska vara. Det är så trygghet känns.

För väldigt många är julen en tid för ensamhet. Idag ska jag fokusera på barnen. Ett smärtsamt stort antal barn går på jullov med ont i magen. Den där klumpen som skaver kan handla om att en inte har det så bra hemma, inte känner sig trygg i sin familj, men det handlar också många gånger om alkoholen. 385 000 barn och unga lever i familjer där en eller två föräldrar har ett riskfyllt drickande. Väldigt få av dessa föräldrar skulle säga att de har problem med alkohol. Här är barnens berättelser.

Bild2Alkohol och barn är en dålig ekvation. Vuxna som dricker alkohol är inte trygga närvarande vuxna. Men alla vuxna blir ju inte våldsamma och gränslösa och konstiga av alkohol? Så är det så klart. Barn känner däremot av allt. Precis allt. Om du inte är som vanligt, liiite gladare, liiite känsligare, liiite tröttare och liiite roligare, så är det obehagligt för de flesta barn. Och varför är din snaps viktigare än ett barns trygghet?

Jag är vuxen idag och kan välja att fira jul för mig själv, utan alkohol, utan människor som blir konstiga och närgångna och obehagliga när de dricker alkohol. Jag kan gå därifrån, hem till mig. Som barn kunde jag inte det. Barn kan inte gå hem till sig om det är föräldrar eller släktingar som dricker för mycket. De har inget val. Du kan skapa det valet. IOGT-NTO-rörelsen anordnar varje år jullovsaktiviteter över hela landet för såväl barn, unga och vuxna. Häng på!

Så spola kröken i jul. Skippa snapsen och alkoholen, drick alkoholfritt, våga säga ifrån när alkoholen blir viktigare än barnens trygghet. Skriv under för en vit jul och visa att du är en vuxen att lita på.

VitJulTimeline_4


Det här kan du göra

Ta ställning för en Vit jul härSkippa snapsen, välj alkoholfria drycker. Fokusera på umgänge och barnens förväntan. Skapa trygga minnen. (OBS! Medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen skriver inte under).

Välj alkoholfria drycker. Det finns så många goda drycker! Välj alkoholfritt vin, glögg, julöl, ginger beer, julmust och så vidare. Systembolaget har det mesta! Ett hett tips just nu är God Dryck som skänker 79 kr (hela försäljningspriset!) till kampanjen för varje bild i sociala medier som visar deras Goda Bubblor No 1 med #godabubblor #vitjul

Ge en gåva till kampanjen. Skänk en slant till de ideella som anordnar jullovsaktiviteter över hela Sverige för barn, unga och familjer. Förra året nåddes fler än 6300 barn. Vi hoppas nå ännu fler i år. Skänk en slant för att alla barn ska ha någonstans att ta vägen över jul.

Ordna en egen aktivitet under jullovet. Har du mycket tid men lite pengar? Var med och ordna en aktivitet! Det behöver inte vara något stort. En pysseldag, spelträff, pepparkaksbak eller pulkaåkning. Jag har varit med och anordnat mycket kul genom åren och alla som kommer ger så mycket tillbaka. Varför inte göra något du har längtat efter att göra och bjuda in fler?

Köp en julgåva. I Vit juls shop finns många fina saker att köpa (pläd, kökshandduk m.m) som säljs till förmån för kampanjen och pengarna går direkt till fler aktiviteter under jullovet. Har du inte alltid önskat dig en pepparkaka som mjukisdjur? Peppis, kampanjens maskot, finns nu som lekkamrat! lotten som säljs via Miljonlotteriet bidrar också till fler aktiviteter.

Medberoende | En lampa är till för att tändas.

let there be light

Jag tände en lampa i köket på förmiddagen. Jag tvekade, tänkte att det skulle räcka med dagsljus. Ännu en tvekan inför att ta plats, visa mig, höras, existera. Det finns fortfarande så många gamla beteenden kvar. Beteenden som tillhör den tid då jag försökte bli osynlig. Då rädsla styrde mig. Jag utvecklade tekniker för att plocka ur en diskmaskin ljudlöst, för att stänga dörrar och gå i trappor, över golv. Utan ljud. Jag kan än idag komma på mig med att långsamt sätta ner dricksglaset på bordet. Förr var jag rädd för att det skulle höras, idag blir jag ledsen för att jag har varit så rädd.

Jag har så länge jag kan minnas utgått ifrån att jag inte har någon rätt att finnas, att ta plats. Jag har trott att bara min blotta existens gör människor illa och att jag stör av att jag finns. Att jag måste förtjäna min existens. Det har varit min starkaste drivkraft för att bidra till samhället och andra människors välbefinnande så mycket jag kan för att själv få ett existensberättigande. Men jag har glömt och gömt mig själv på vägen.

Många som har mött mig i föreningslivet, i sociala sammanhang, har svårt att tro att jag inte har en stark självkänsla. De ser en självsäker ung kvinna med skinn på näsan, kompetent och självständig. Jag är den personen också, men bakom den där kompetenta personen har det alltid funnit ett skräckslaget barn. Ett barn som har försökt vara till lags, försökt vara osynlig och hjälpsam så att ingen ska se att jag egentligen är värd noll.

Tills för ungefär en månad sedan. Plötsligt insåg jag. Jag grät och grät och det kändes som tusen knivhugg i magen. Men också en så stor lättnad, befrielse. Som om jag äntligen kunde andas igen. För jag behövde inte snåla på luften, göra mig osynlig. Jag har egentligen alltid haft rätt att andas hur mycket luft jag vill, göra ljud för att en människa gör det, ta plats och sätta mina gränser. Jag har alltid haft rätt att finnas. För att jag finns.

Jag tar den plats som var menad för mig, kramar om den där rädda ungen och lovar henne min eviga kärlek. För jag vet nu att jag är värd allt gott, att jag är en alldeles fantastisk människa och alltid har varit det. För att jag är jag. Jag kommer aldrig mer att förlora mitt människovärde eller låta det trampas på, för jag vet att det är absolut och orubbligt. Det borde aldrig ha varit en fråga från första början. Det borde ha varit en självklarhet. Lika självklart som att en lampa ska tändas. Det är därför den finns.

VIT JUL | Jul – med en klump i magen.

Snart går barnen på jullov. De flesta barn gör det med förhoppningar om julklappar, snölek, mysig tid med familjen och gott att äta. De flesta barn längtar till jullovet.

Det finns också barn som känner något helt annat inför jul och ledighet. Barn som oroar sig för att de vuxna ska dricka alkohol och bli konstiga och annorlunda. Barn som oroar sig för att de inte ska kunna äta sig mätta och som redan nu kommer på historier om hur fantastiskt jullovet var – för att ha något att berätta i januari. Barn vars föräldrar inte förmår, vill eller orkar ge det barnen behöver. Bild2

Annika Hedås Falk skriver om klumpen i magen inför jullovet: ”Jag tror inte folk vet hur många barn i Sverige idag som faktiskt upplever våld, fattigdom, missbruk, psykisk sjukdom eller omvårdnadsbrist.”

IOGT-NTO-rörelsen genomför för åttonde året i rad kampanjen ”Vit jul”. Den uppmanar vuxna att skippa alkoholen under julhelgen. Idag finns det många bra alkoholfria varianter på systembolaget. Det är viktigt att komma ihåg att barn känner av alkoholpåverkan långt innan de vuxna gör det. Barn behöver trygga vuxna som är konsekventa och förutsägbara. Låt inte alkoholen komma före det. Julen är barnens högtid. Låt den vara det.

Jag läser bland berättelserna som skickas in till Vit Jul. Jag påminns om hur den där oron inte försvinner ens när tiden går och det lilla jaget har blivit stort. Det är inte bara barn och unga som känner oro. Barn och unga blir äldre men minnena finns kvar:

Min pappa är död nu. Han drack tills han dog. Vi lyckades aldrig fira en enda jul med honom nykter, fast han lovade varje år. Trots att han varit död i 10 år nu, så känner jag faktiskt fortfarande den där malande oron i magen när julen närmar sig.

Skriv under för Vit Jul här och visa att du tar ställning för barnen. 

Ambassadörer i år är bland annat Sarah Dawn Finer, Börje Salming och Clara Lidström.

Vill du dela med dig av din berättelse eller läsa andras? Gör det här.

UNF, Junis och IOGT-NTO ordnar grymma aktiviteter runt om i landet för familjer, barn och unga. En av de häftigaste sakerna som händer är att föreningen Vildvuxen i Stockholm anordnar ett öppet julfirande för alla på självaste julafton.

10325531_10152931173256654_2158678755655429671_n

 

%d bloggare gillar detta: