Musik

Mariette Spring Pride

Efter Prideparaden stod en av mina favoritartister på scen: Mariette. Som alltid svinsnygg, och helt klädd i vitt. Bortsett från de Pride-glada strumporna.

Mariette Spring PrideMariette Spring PrideMariette Spring Pride

I publikhavet viftades det med Prideflaggor och det var en fantastisk stämning. Jag var lika hänförd som vanligt av röjet, blicken, rösten och den ömma tonen.

Mariette Spring PrideMariette PrideMariette Spring Pride

Mariette och hennes band tackade för sig. Jag blev extra glad av att få hälsa på Melanie efteråt, eftersom vi har en gemensam vän och dessutom gemensam hårfärg.

Tityo

Strax därefter dök en till stjärna upp på torget.

TityoTityo

Och intog scenen med sin POWER. För jäklar vilket tryck och vilken skärpa Tityo bjöd på.

Tityo

Både varierat och berörande. En stärkande kväll.

TityoTityo

Mina ögon fastnade om och om igen på handsmyckena som mot den svartvita stilrena klädseln bjöd på en mäktig kontrast.

TityoTityoTityo

För att avrunda kvällen gick jag och en vän ut för att lyssna på liveband och njuta av alkoholfria drycker. Sen hade jag helt glömt bort min besvikelse över att missa dansgolvet. Hjärtat dansade sin egen dans i tankarna på henne. För det är ju hon som är min stjärna.

Kommentera

Då som nu för alltid

Igår samlades tusentals personer på torget i Eskilstuna för att köa om biljetter till förhandslyssning av Kents sista platta som släpps imorgon. Jag och mitt sällskap hade turen att få de gröna, första tusen, biljetterna.

Kent-kortege till Lokomotivet med förhandslyssning #kent #eskilstuna #dåsomnuföralltid #Lokomotivet

A post shared by Tomas Pettersson (@tettimul) on

Vi tågade genom stan till Lokomotivet där lyssningen skulle äga rum. Till ljudet av en ensam trumslagare.

Då som nu för alltid - rosblad

Det var så fint! Med rosblad längs tegelväggen. Med tusentals fans. Med rosarrangemang längs väggarna.

Då som nu för alltid

Och så när det äntligen började fick vi en personligt inspelad hälsning från Kent själva. Med humor och värme. Märklig och mäktig upplevelse att lyssna på en skiva tillsammans med 1000 personer.

Då som nu för alltid

Varje låt visades med sitt namn på skärmen. Vitt mot svart. Mina favoriter måste vara Andromeda och Förlåtelsen. Vi är för alltid var också stark. Eller Gigi kanske är favoriten ändå… Hm. Ja, ni förstår. Bra skiva.

Då som nu för alltid

Jag som inte har lyssnat så mycket på Kent sedan tonåren blev mäkta imponerad över denna skiva. Jag gillar beatsen, flowkänslan och rader som ”Du räcker nu”, ”Hjärtat blir aldrig fullt”, ”Mina blickar söker ljus” och ”Ingen mur, ingen gräns”. Jocke Berg kan verkligen skriva texter.

Då som nu för alltid

Jag ser så mycket fram emot att få dela dessa upplevelser med min J under sommaren och hösten. Lyssna på alla skivor, sjunga tillsammans, prata om allt som vi upplever och sen avsluta med konserten den 16 december i Stockholm. Då som nu för alltid.

Kommentera

Jag anlände till ett soldränkt Stockholm i lördags för att besöka Stockholm Music and Arts. Så snart vi (jag och Marika) hade satt fötterna på Skeppsholmens mark såg vi den här texten längs vattnet. Konstverk i feminismens ära av Anna Lidberg. Kändes peppigt att starta festivalen så. (Och jag som ännu inte förstått att jag kan ta panoramabilder gjorde vad jag kunde för att fixa en hyfsad ihopklippt bild, där människan vid bokstaven A kändes som en självklar del av konstverket).

Thank you mothers you did wellSkeppsholmen

Sen tog vi som sagt en paus och spred lite kärlek i regnbågsyran. När vi hade bytt om till festivaloutfits och kom in på festivalområdet var Hello Saferide redan igång. Jag måste ha missat den här storslagna artisten, även om jag kände igen en del låtar. Annika helt fantastisk på scen och Norrlandskänslan satt som en smäck. Snyggt! Gillade framför allt ”The Quiz” och ”Anna”.

Stockholm Music and ArtsHello Saferide
Hello SaferideHello Saferide
Hello Saferide

Sen var vi hungriga och ställde oss i kö. Ja, det är väl ändå det festivaler handlar om? Folksamlingar. Vi åt halloumi och sallad och potatis. Och ”jordgubbar” fast det var en… Hm, vi fick inte riktigt det vi betalade för men jag blev mätt ändå.

Stockholm Music and Arts
Stockholm Music and Arts

José Gonzales gick på scen och gjorde min tonårsfavorit ”Heartbeats” så att hjärtat slog lite extra. Stämningsfullt och vackert. Skymningen sänkte sig över Skeppsholmen.

José Gonzales
José GonzalesStockholm Music and Arts
José GonzalesJosé Gonzales

När gudinnan hade spelat hade jag svårt att samla ihop mig och veta vart mina ben och fötter hade tagit vägen, så jag ställde mig i toakön och pausade. Det var då tårarna kom och jag var alldeles överväldigad av att ha fått uppleva Tori Amos ännu en gång.

Stockholm Music and Arts

Näst på tur var den här legenden. Thåström. Den här gången hade jag ändå inte helt lätt för att lyssna till honom, men jag var ju fortfarande i drömmar om Tori så det var svårt att konkurrera bort. Kanske är det också så att jag inte längre känner samhörighet med glorifierandet av drogtics och destruktivitet som jag gjorde förr. Något har i alla fall förändrats i mig i relation till Thåström. Hur som helst var det väldigt mäktigt att se.

Thåström
ThåströmThåström

När jag hade landat och kommit ner i varv var benen så trötta att jag hittade en plats i utkanten och satte mig ner med en alkoholfri öl. Skönt att avsluta kvällen så.

ThåströmThåström
ThåströmStockholm by night

Tyvärr missade vi alla konserter i Erik Erikssonhallen eftersom den bara rymde 450 personer och vi var väl ca 10 000 på plats. Lite knasigt att inte få se det jag hade betalat för, och det hade varit fint att se Anna von Hausswolff. Tack Skeppsholmen för den här gången!

Morning

Vi vaknade upp till ännu en solig dag och efter en långfrukost tog vi oss ut för en promenad längs vattnet. Baknyktra as hell. På vägen hittade vi ”Nordens ljus” och jag som ännu inte hade släppt Tori Amos citerade så klart ”Tell the northern lights to keep shining, lately it seems like they’re drowning”. Tack Marika för två fantastiska dagar!

Another day
Little birdNothern lightStockholm

Kommentera

Så stod vi där och väntade. Klockan närmade sig 20.30. Jag påminde mig om att andas andas andas. Vi såg 10 män rulla in flygeln och ställa iordning scenen. När gudinnan klev in på scen reagerade jag inte på något av de sätt jag hade väntat mig. Jag studsade och skrek helt okontrollerat. Tonårsadrenalinet pumpade i blodet och jag var lyrisk och i extas. Tårarna drog fram snabbt i ögonen och leendet tycktes större än någonsin. Blodet rusade.

Recensenterna verkar besvikna på att Tori gjorde så många covers, t ex Depeche Modes ”In your room”, Nirvanas ”Smells like teen spirit”, Bruce Springsteens ”Streets of Philadelphia”, Joe Jacksons ”Real men” och ”You spin me round (like a record)” av Dead or Alive. För mig är det halva upplevelsen med Tori. För är det någon som verkligen KAN göra detta på sitt sätt och få det att kännas som att det är hennes egen låt, så är det den här musikaliska gudinnan.

Det breda röstregistret är en ren njutning, hennes kaxiga karismatiska framtoning, glimten i ögat och förmågan att spela på två klaviaturer, sjunga och dansa på samma gång är något bara hon kan göra och samtidigt lysa klart som en sol.
Jag njöt som mest av ”Silent all these years” och ”Leather”. Det är något storslaget med låtarna på skivan ”Little Earthquakes”. Även ”Cruel” och ”Unrepentant geraldines” höjde pulsen några extra snäpp. SÅ LYCKLIG!

Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori Amos
Tori AmosTori AmosTori AmosTori AmosTori AmosTori AmosTori AmosTori Amos
Tori Amos

Så här lycklig var jag!

Happy

Kommentera

Spring Pride 5

På lördag ska jag för första gången gå i Prideparaden i Stockholm. Känns extra kul när det är fantastiska strålande (alla superlativ i världen) Mariette som står för årets Pride-låt: My Revolution. Den går på högvarv här hemma redan och kommer fortsätta göra så. Jag ska dansa fötterna ömma och släppa alla spänningar och kanske några hämningar också med vänner i Feministiskt initiativs anda.

Årets Pride-tema är ”göra slut” och jag skulle vilja göra slut med patriarkatet, kapitalism, själviskhet, förtryckande normer (t ex alkoholnormen, barnnormen och vithetsnormen), mitt förflutna, min självkritiska och perfektionistiska sida och allt och alla som förminskar mig. Kan vi inte göra slut med Jante en gång för alla i år? Alla på en gång?

Efterfesten ser ut så här

sma kopia

Med vänskap, konst och musik ska jag verkligen njuta järnet hela dagen på Stockholm Music and Arts. Lördagen toppas och exploderar i lyriska känslor med självaste TORI AMOS! Om jag svimmar av och inte vaknar igen så vet ni alla att jag dog av lycka. Om ni träffar på mig i veckan får ni gärna be mig att andas några djupa andetag så ökar chansen att jag överlever detta fantastiska dygn.

Kommentera
%d bloggare gillar detta: