Category

MODER JORD

Category

Tropisk värme i Fjärilshuset på Haga istället för minusgrader

Fjärilshuset i Stockholm är verkligen min typ av utflykt. Det var två veckor sedan jag var där med en vän så nu är det dags att jag ger er en liten tur bland fjärilar, hajar och tropiska växter.

Först trodde jag inte att jag skulle kunna visa upp några bilder alls, eftersom en kamera som har varit ute i minusgrader och kommer in i tropisk värme = imma. MEN! Efter att ha värmt upp den och objektiven ordentligt mellan händerna gick det galant. Istället blev dilemmat det motsatta: svårt att välja bland de trehundra bilder jag kom hem med… Det ständiga problemet som tack och lov blir lättare ju bättre jag blir på att fotografera och redigera.

Caligo Fjärilshuset - reaktionista.se

Innan vi dyker in i tropikerna och glömmer det här aprilvädret vill jag bara tacka er för era värmande ord i den här hemska värkperioden. Jag har fått feber och blivit förkyld uppe på allt så idag är det riktigt synd om mig. Dock funkade det faktiskt med ett besök för att bli frisk när jag var där med Vicky för några år sen. Så, låt oss låtsas att vi är i tropikerna ett tag och hoppas att jag snart blir frisk.

Fjärilshuset - reaktionista.seCaligo - Fjärilshuset - reaktionista.se

Så länge jag kan minnas har fjärilar dykt upp omkring mig i viktiga skeden i livet, när jag har behövt ett tecken på något sätt eller när allt hopp har känts förlorat. För mig står fjärilen för frihet, hopp och förändring. Den kommer ofta med ett budskap om att saker kommer att bli bra, att jag behöver tro på det.

Hamadryas laodamia - Fjärilshuset - reaktionista.seCaligo eurilochus - Fjärilshuset - reaktionista.se

Förra gången jag var här missade jag att gå in längst in till Haga Ocean. Det kanske var tur. Hajar är nog inte riktigt min typ av djur. Vackra bevingade varelser känner jag mig betydligt mer harmonisk av. Men lite häftigt är det ju ändå 😉

Haga ocean - reaktionista.se

Den tropiska värmen tog på luftrör och kropp. Ganska snabbt började vi känna ett akut behov av frisk luft. Och fika. Det enorma monsterabladet höll mig dock fången en stund innan jag slet mig loss från den fascinerande världen. Farligt med kombinationen växtfantast och fjärilsbesatt på detta ställe må jag säga.

Monsteradrömmen på Fjärilshuset - reaktionista.seFjärilshuset pecannötspaj - reaktionista.se

Pecannötspaj och en kopp kaffe gjorde susen. Efter fikan smet in i djungeln igen på egen hand. Med förundrad blick fortsatte jag att ta in detaljerna av vingar, i färger och former och rörelser.

Fjärilshuset - reaktionista.se

Fjärilshuset - reaktionista.se

Ser ni hjärtformen på den till höger? Den skimrade så magiskt. Det var något väldigt speciellt med att gå runt där helt själv bland alla vingslag. <3

Atlasspinnare Fjärilshuset - reaktionista.se

Några dagar innan besöket hade Fjärilshuset berättat om nykläckta Atlasspinnare på sin Facebooksida och det var också dessa orangea majestätiska fjärilar som fascinerade mig allra mest. Linnéa Elisabeth, som har en tatuering av Atlasspinnaren (WOW!!!???), uppmärksammade mig på kobraansiktena på vardera vingslut. Ser ni? Hur coolt är inte det?

Koi karpar Fjärilshuset - reaktionista.se

Det fanns karpar där också som simmade runt i en liten tunna. Får alltid lite ont i magen av djur i fångenskap men hoppas att de mår bra och att det kanske ändå är bra för artens överlevnad eller något…

*

Den här dagen på Fjärilshuset var en födelsedagspresent till min vän och kändes ju lika mycket som en present till mig själv. Det känns som att det finaste som går att ge idag är tid, och det gav vi verkligen varandra denna dag. Tid att få prata till punkt, tid att skapa nya minnen, tid att landa och tid för att se varandra. Och tid att strosa runt och ha beslutsångest om vilket av alla vykort och anteckningsböcker med fjärilar som är finast. Det får ni se en annan gång 😉

Skrivkramp, solsken och februarisnö.

Hej vänner! Jag hoppas att ni har lika härligt väder hos er som jag har. Solen skiner och även om jag brottas med skrivkramp så känner jag hopp. Naturupplevelserna de senaste dagarna har stärkt mig. Jag brukar alltid säga att februari levererar bäst snömängd och jag hade rätt även i år!

Februarisnö och skrivkramp - reaktionista.se

I tisdags vaknade jag upp till ett vinterland hos goda vänner och de finaste ungarna jag vet. Jag slingrade mig hemåt genom bilspåren på marken i tunna skor. Senare på eftermiddagen strålade solen. Jag ville springa ut till min skog och fånga ljuset. Det visade sig vara det jag behövde för att komma ifrån skrivkrampen. Världen låg tyst och vit omkring mig och under mig. Fåglarna sjöng för varandra och träden kämpade för att inte gå sönder av snötyngden.

Februarisnö och skrivkramp - reaktionista.se

Det har varit några knepiga dagar. Jag känner mig ensam men orkar inte prata med någon, eller så har jag skrivlust men inte fokus nog att kunna skriva något. Det bästa då är att lägga ner allt och gå ut i skogen. Krama träden, följa grenarna med blicken, andas in, andas ut. Där är jag aldrig ensam och där finns alltid inspiration och frihet från prestation. Så kan jag komma hem – och börja om på nytt.

Februarisnö och skrivkramp - reaktionista.se

Nu är det dags att sätta igång med skrivandet. Igår prokrastinerade jag så mycket att jag såg HELA Malou efter tio och spenderade timmar i skogen. Jag står inför stora författarval om fortsättningen. Det känns alltid som att stå och kika utför ett stup. Min skrivkramp stryper skrivlusten. Därför ska jag ägna helgen åt att skriva mig fram till olika alternativ. Jag vet att det är enda vägen in och igenom. Skogen påminner mig om att släppa kraven och leka. Som Bodil Malmsten skrev: ”Där kraven går in går naturen ut”. Så i helgen tänker jag leka med mitt bokmanus.

Vad har du för dig i helgen? Har du några knep mot skrivkramp?

SparaSpara

PARIS | Sacre Cœur – det heliga hjärtat

Idag ville jag återvända till Paris, och det heliga hjärtat. Sacre Cœur. Det var något med den vita dimman och diset över staden idag som jag associerade med septemberdagen i ett sensomrigt Paris.

Paris view - reaktionista.se

Den fantastiska vyn över franska hustak från vårt fönster, och så katedralen där på höjden. Dit skulle vi en av de där härliga dagarna i slutet av september. Sacre Cœur betyder alltså ”det heliga hjärtat”. Ja ni förstår ju hur en poet reagerar på det? *hänförd*

Sacre Cœur - reaktionista.seSacre Cœur - reaktionista.se

Jag förstod inte förrän vi stod nedanför hur långt det var att gå. Trappsteg efter trappsteg tornade upp sig framför oss. När jag vände mig om fick jag en mycket motiverande vy. Paris ljusa arkitektur i ett soligt dis.

Sacre Cœur - reaktionista.se

Vi knatade på, och tog en liten paus här vid fontänerna, lite mer än halvvägs. Jag är glad att det var september och inte högsommar denna dag.

Sacre Cœur - reaktionista.se

Det kändes så typiskt franskt med en person vilandes på en parkbänk, med duvor omkring och så den där helt fantastiska disiga vyn som suddade ut stadens konturer mot horisonten. Paris gav mig verkligen en känsla av närvaro i nuet.

Sacre Cœur Paris - reaktionista.se

Så kom vi dit. Till de mäktiga kupolerna, den ljusa stenfasaden och den andäktiga känslan.

Sacre Cœur - reaktionista.se

För det är verkligen där inne, i valven, som det händer något inom en. Något öppnade sig i min bröstkorg, gav utrymme för något nytt. Valv efter valv. Jag tänkte på Tranströmers dikt Romanska bågar.

Sacre Cœur - reaktionista.seSacre Cœur Paris - reaktionista.se

Inne i den väldiga romanska kyrkan
trängdes turisterna i halvmörkret.
Valv gapade bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande
piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones,
Herr Tanaka och Signora Sabatini,
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Sacre Cœur Paris - reaktionista.se

Ibland när jag mediterar föreställer jag mig hur jag blickar upp mot valven i Sacre Cœur, som om de vore mitt inre som öppnar upp sig. Och jag tänker på Tranströmers ord om att jag aldrig blir klar, och att det är precis som det ska vara.

Sacre Cœur Paris - reaktionista.se

Efter denna andliga och vilsamma upplevelse tog vi oss ut till myllret av människor i Montmartre. Det ska ni så klart också få se. Jag tänker att jag ger lite tillbakablickar på resor och utflykter här under våren. Minnena blir så mycket starkare när jag får dela dem med er.

Vilka utflykter och resor lever kvar i ditt minne?

 

MER FRÅN PARIS

→ Notre Dame; stadens mittpunkt

→ Shakespeare and company

→ Katakomberna; Keep calm and remember you will die

→ Kyrkogården Père-Lachaise

→ Sekunder från Paris

GOLDEN HOUR | eldfärger i solnedgångens gryning.

Ljuset återvänder och strilar in genom mina växtbebodda fönster. Bladen får nya nyanser och ur stjälkarna växer nya liv. Fåglarna flyger över en blå himmel, sträcker ut vingarna lite extra i solskenet.

Golden Hour - reaktionista.se

Varje dag tar jag mig ut i solnedgången, ser hur trädtopparna färgas i guld och solen brinner ner bakom horisonten. I det röda ljuset står en ek och påminner mig om hur den ser ut i höstkläder. Det glittrar i resterna av snö. Fåglarna kvittrar om vår. Allt är i ständig rörelse, mot ljuset.

Golden Hour - reaktionista.seGolden Hour - reaktionista.se

Den gyllene timmens ljus försätter mig i trans. En kvinna med hund skyndar förbi och säger några ord om att jag ska få fortsätta. Jag ler med rörda ögon och utbrister ”Det är helt magiskt”. Hon svarar med en blick som säger allt. Att få uppleva golden hour på den här platsen kan jag leva på länge.

Sunset hour - reaktionista.se

Jag står kvar trots att det börjar bli kallt och jag vill inte gå därifrån. Jag tar små steg bort, men vänder mig om igen. De svarta konturerna av starka träd mot en overkligt vacker himmel håller mig kvar. Jag blir ståendes, ögonen fastnar förundrat mot himlens alla nyanser. Varje färgnyans och molnstråk över himlen fångar in mig. Jag går hem med ännu en solnedgång i mitt blodomlopp.

Jag ser att det är fler än jag som har charmats av vårkänslorna och skippat mössa och jacka i solskenet. Det är ju så härligt att göra det. Det är inte lika härligt efteråt. Idag vaknade jag med en förkylning som resultat av att jag missade mössan igår. Det var det värt, men hädanefter ska mössan på. Åtminstone tills häggen blommar.

För fler gyllene ljus, solnedgångar och vackra ögonblick – följ reaktionista på instagram. Vill du ha koll på när golden hour inträffar tipsar jag om appen ”Magic Hour”.

WINTER OF SWEDEN | Kvicksund i solnedgång

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se

Det var i Kvicksund vi hamnade när vi lämnade Strömsholm förklätt i en tät dimma. Jag och min fotopartner Sofia var i fullständig synk med Moder Jord denna dag. Vi hann fram till alla utflyktsmål i lagom tid innan dimman och kylan tog över helt. Så också i Kvicksund.

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se

Vid badplatsen Sanda stannade vi på höjden bredvid två busslaster av långfärdsåkare. Dimman drog sakta in över Mälarens is. Det var som att ha hamnat mitt i en sagovärld, och det kändes som att jag knappt vågade prata. Som en stilla andakt.

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se

Det kalla blå ljuset i kontrast till det varma orangea och skirt rosa. Den röda tonen över trädtopparna och blå skuggor i snön. En akvarellmålning och jag stod mitt i den med en vackersjäl vid min sida.

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se

Vi vågade oss ut på försiktiga fötter över den ojämna isen. Omgivna av fastfrusna skoavtryck. Dimman filtrerade solens nedgångsljus. Vassen avtecknade sig i sina konturer mot himlens pasteller.

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.seWinter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se

När jag hade gnuggat kamerabatteriet till liv för sjunde och sista gången åkte vi hem. Uppfylld av naturens oändliga skönhet i alla sinnen bevarade vi dagens sista ljus i minnet.

Winter of Sweden - Kvicksund sunset - reaktionista.se


TRANSLATION

We ended up in Kvicksund when we left Stromsholm disguised in a thick fog. Me and Sofia was in complete sync with Mother Earth this day. We reached any destination just in time before the fog and the cold took over completely. We stopped on the hill next to two bus loads of people out skating on the ice. The fog slowly pulled out over the lake. It was like being in a fairytale world. A watercolor painting. I stood in the middle of it all with a beautiful soul at my side. We ventured out on cautious feet over the rough ice. Surrounded by frozen shoe prints. The fog filtered the light of the sunset. Reed stood out in their contours against the colors of the sky. When I had rubbed the camera battery to life for the seventh and last time we went home. Filled with nature’s endless beauty in our minds, we kept the final light of the day in memory.

%d bloggare gillar detta: