Idag är det internationella kvinnodagen. Jag är feminist.

Jag vaknar upp till en strålande dag. Jag tänker på att jag är privilegierad som får växa upp i ett land där jag som kvinna har rätt att rösta, göra abort eller välja att inte skaffa barn, äga mina egna saker, gå i skolan, bestämma mitt livs riktning. Bakom alla dessa tankar finns en stor sorg för att detta inte är en självklarhet världen över, och en sorg för att även jag som har dessa rättigheter ska behöva vara rädd att de ska tas ifrån mig.

Patriarkatet

Jag är feminist för att det fortfarande är ett patriarkalt samhälle vi lever i. Som jag lever i. Ett samhälle där män runt omkring mig ständigt framhäver sig själva och sina insatser, på ett sätt som också förminskar mig som kvinna. Det är fortfarande ett samhälle där jag inte kommer att få lika stor lön som mina manliga kollegor. Det är fortfarande ett samhälle där mina väninnor är hemma mer tid med barnen än papporna eftersom det kostar för mycket med jämställd föräldraledighet.

Dockan

Det är fortfarande ett samhälle där kvinnan målas upp som en docka. En docka som ska tiga, vara till lags och alltid alltid vara så snygg som möjligt. Och alltid villig till sex. Eller så ska kvinnan tas om hand och behandlas som en ädelsten. Många tror att det är så romantiskt, men det är återigen en form av härskarteknik som förminskar kvinnor.

Lagen

Det är fortfarande en lagstiftning som i hög grad godkänner kvinnoförtryck, sexualiserat våld och legitimerar mäns våld mot kvinnor. Det blir allt fler friande domar, trots övertydlig bevisning. Det är kvinnan som ska bevisa sin oskuld trots att det inte är hon som har begått något brott. Det är kvinnan som ska förklara sin klädsel, varför hon inte skrek, varför hon inte anmälde direkt, varför varför varför. Varför är det okej att våldta någon? Varför är det okej att kommentera kvinnors klädsel, vikt och utseende på olika sätt? Varför får min vän sexistiska kommentarer från främlingar när hon går i shorts och strumpbyxor på vintern? Varför legitimeras mäns våld mot kvinnor?

Uppmärksamma förtrycket

De flesta män jag känner skulle aldrig skada någon medvetet, men jag vet att också de är en del av en värld där de lär sig att förtrycka kvinnor. Jag är också en del i den världen. Därför måste vi våga uppmärksamma när förtrycket dyker upp i vår vardag. Framför allt när syftet inte ens är att förtrycka. När någon skriker ”jävla kärring” åt någon som kör bil långsamt eller dåligt. När en man tar åt sig äran för något en kvinna också har bidragit till/gjort. När ”lilla gumman” används. När kvinnor görs till objekt och mannens ägodel. När det är kvinnan som får flytta när mannen slår. När politiker inte ändrar lagstiftningen och rättsväsendet låter det sexualiserade våldet fortsätta. När det inte är okej som kvinna att säga ”jag vill inte ha barn”. När samhället fortsätter styras i huvudsak av manliga politiker och chefer.

Att vara feminist är att reagera och agera.

Därför röstar jag på F! i årets alla val. 

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: