Det var meningen att detta skulle vara en önskan inför min födelsedag den 8:e september. Jag skulle be er om några små kronor som tillsammans kunde bli en cykel. Men så i lördags hände två mirakel på samma dag. Två själar som hade läst min text Om jag hade råd skulle jag cykla ifrån skammen ville ge mig möjligheten att cykla med vinden i håret och leva en liten bit bort från marginalen. Personer som sa ”pay it forward” och ”fortsätt skriva och förändra världen”. Personer som på många sätt själva är världsförbättrare, som jag skulle vilja ge allt de önskar till. Och så finns de där när jag behöver. Precis som en vän tidigare i sommar som gav mig en del av den löneförhöjning hon hade fått, som ett tack för mitt vänskapliga stöd. Jag kan knappt smälta den givmildhet jag får uppleva.

Rosor i Rothoffsparken - reaktionista.se

Det som slår mig är att pengar inte är allt. Det är tack vare dessa människor som jag kan få ta del av deras omsorg. Det är tack vare den tro de har på mig, om att jag kan göra skillnad. Precis som ni som finns här och läser, tar till er mina ord, ger av era egna tankar och sprider mina texter vidare. Det stödet är som att ha en extra ryggrad med mig vart jag än vänder mig. Att ha ett nätverk av människor genom nykterhetsrörelsen och feminismen, civilsamhället och bloggvärlden, är den största rikedom jag har. Allt det har jag fått ta del av för att jag har följt mitt hjärta och gjort det jag tror på. Det har varit riktigt svårt vissa dagar och långa perioder, men jag är här idag. Idag är jag stark, med er.

Rothoffsparken Eskilstuna - reaktionista.se

Därför blir inte det här någon önskelista. För när jag har en cykel och några extra kronor att leva för kommer jag att komma vidare in i den gemensamma framtiden som jag nu bygger med Daniel. Jag klarar mig nu. Och jag har er. Det är mer än jag någonsin kunde tro på.

Min önskan är istället att ni som har nätverk ska göra det som så många har gjort för mig. Bjud in någon, presentera era olika världar för varandra, låt dina personer mötas. Och som en klok läsare påminde mig om: låt tröskeln vara låg. Vi kommer från olika bakgrunder. Många av oss vet inte ens vilka samtalsämnen som är okej, är rädda för att bordsskicket inte ska vara gott nog och vet inte vad vi ska ha på oss för kläder för att gå på en middag. Gör det enkelt. Sänk trösklar och bjud in. Berätta om dig och våga prata om det obekväma. Våga vara sårbar och mänsklig. Du får trefalt tillbaka.

Fagersta hembygdsgård - reaktionista.se

Jag kommer att ge tillbaka. Jag ska fortsätta ge av mig själv, mina erfarenheter och kunskaper. Jag ska fortsätta ta mig vidare med det jag har och ge det vidare. Kärleken jag har fått, stödet och bekräftelsen. Men också pengarna. Någon gång i framtiden ska jag få ge någon det som idag var en cykel för mig. Kanske är det den största gåvan av allt. Att jag kommer att kunna ge det vidare.

Tack!

7 kommentarer

  1. Jag har möjligheten att ge pengar (både som gåva och lån), jag väljer tacksamhet över det och ödmjukhet över att jag verkligen vet hur det är att inte ha några pengar. En uppväxt stundtals utan mat på bordet gav mig perspektiv. Jag har i perioder försörjt delar av min familj och jag ger varje månad en slant till min pappa som lever under existensminimum. Han gav mig livet och möjligheterna att idag ha ett välbetalt jobb, det är det minsta jag kan göra. Jag tror och tycker att alla kan ge och bidra på något sätt, bara inte på samma sätt. Jag tycker det är viktigt att lyfta på skammen kring pengar och fram för allt bristen på pengar – jag är väldigt glad och tacksam att du berättar och pratar om det. Det är värdefullt, för så många.

    • Tack för att du delar detta, Linda. Det finns så mycket vi kan ge som människor precis som du skriver, och jag tycker att det låter som att du har hittat din väg i det. Låter tryggt och snällt. <3 Tack för ditt stöd i det. Jag tror också att det är en skam för många, och det ska verkligen inte behöva vara det. Tack för dina ord, de ger kraft.

  2. Pingback: AUGUSTI 2018 | sambo, valspurt och en viktig punkt. | REAKTIONISTA

Lämna ett avtryck