Socionomprogrammet år ett är klart. Jag gjorde det! Imorse lämnade jag in hemtentorna jag har arbetat med sedan i måndags förra veckan. Det har varit den tuffaste perioden hittills under detta år. På samma gång den som har gett mig mest tillit till mig själv. Jag har kunnat ta hand om mig hela vägen och inte låtit prestationsångesten springa iväg med mig.

Socionomprogrammet juridik - reaktionista.se

Lust framför prestation

Precis som när jag gjorde högskoleprovet så har detta visat sig vara min väg. Lust framför prestation. Hälsa framför resultat. Om jag lockar fram nyfikenheten, och i varje ny uppgift går in med inställningen ”det här blir intressant” eller ”vad är det här för rolig uppgift?” så ställer jag in hjärnan på ett hållbart spår. Så skapar jag motivation. Det är ett privilegium få förunnat att få läsa på högskola och jag ska göra allt för att så många som möjligt får mesta möjliga nytta av min utbildning. Det får jag inte av att beklaga mig över att något är jobbigt eller tråkigt. Varje ny kunskap är en framtida möjlighet att bidra till en bättre värld.

Kaffe i solsken - reaktionista.se

60 hp och perspektiv på världen

Nu har jag snart 60 hp i socialt arbete. I de siffrorna gömmer sig timmar av tankar, insikter och lärdomar. Ett vidgat perspektiv på världen. Utbildningen har bekräftat att utsatthet står att finna i diskriminering, fattigdom och en värld som alltmer säger åt människor att det är deras eget fel att de är fattiga. Samtidigt som samhällets aktörer gör allt för att tjäna ännu mer pengar och utvidga sin makt. På andra människors bekostnad. Varför kan inte Sverige ta emot fler flyktingar? För att pengarna åker via privata aktörer i välfärden till skatteparadis. För att ekonomismen tycks vara den enda samhällsformen på agendan. Politiker har tappat fantasin.

Det finns inget i ekonomismen som tänker på det gemensamma bästa. Därför gör snart inte välfärden heller det. Den välfärd där jag ska arbeta med andra som redan går på knäna. Och med människor som drabbas av sociala problem som inte har något med dem att göra från början. De är symptom på ett dysfunktionellt system. Vi ärver plånböcker. Vi ärver utbildning. Vi diskrimineras bort eller kvoteras in på arbetsmarknaden. Det har inget med dig som person att göra. Ändå sägs det att det är du som ska lösa din situation. Vi behöver lära oss att leva med det, hantera det, så länge det ser ut så. Men det är inte ditt fel. Det är vad 60 hp i socialt arbete har lärt mig. Bland mycket mycket mer.

Sommarporträtt - reaktionista.se

Jag har skarpare konturer nu

Jag är inte samma person som på skakiga ben träffade mina kurskamrater den där första dagen. Jag oroar mig inte längre för att jag inte ska ha något annat än min berättelse att prata om. Jag tar plats, och jag vågar stå för vem jag är. Jag litar på att jag kan och har insett att även på högskolan är jag en högpresterande elev. Det har hjälpt mig att förstå att jag behöver hjälpa andra. För min egen skull. I grupp fungerar jag bäst om jag får leda arbetet och strukturera det. I en arbetsgrupp sammanfaller min egen vilja med vad jag lyssnar in att gruppen behöver. Jag har en stark moral och att avvika från den är att göra våld på mig. Jag kommer att vara en obekväm kollega i framtiden som ifrågasätter och ger alternativ. Och det kommer att göra mig till en sjuhelsikes socionom.

Att den här utbildningen förde mig och Daniel samman är ännu en gåva i sammanhanget. I höst fortsätter vi termin tre som sambos. Det finns ingen jag hellre skulle dela den resan med. Att kunna komma hem och diskutera socialtjänstlagen och anknytningsteori med mannen jag älskar är ju nästan för bra för att vara sant. <3

8 kommentarer

  1. Så himla fantastiskt bra jobbat Wilda! Grattis till dina första 60 hp som socionom! Heja heja heja!

  2. Vilket fint och välformulerat inlägg. Hurra för världen som kommer få dig som socialarbetare snart!

  3. Du är lika grym som alltid! Har varit så kul att få följa din resa och dina reflektioner under året 🙂

Lämna ett avtryck