Juni startade intensivt med hemtentor och fortsatte i ett högt tempo. Sommarkursen koncentrerades redan från början, trots halvtidsstudier var det mer som heltid. Jag kraschlandade i utmattning och fick ta flera dagar liggandes på soffan. Vissa dagar har hopplösheten varit stark. Andra dagar har jag hittat strategier nog för att glädjas och njuta av nuet.

Jag och Daniel har fått chansen att spendera mer tid ihop. Vi har hängt på International Street Market, firat midsommar i hans hemby och somnat sida vid sida. Umgänge har prioriterats ner när orken har brustit. Några extra fina dagar som sommarkalas hos fadderbarnen, besök av Linda och kvällshäng vid Mälaren har jag orkat med. Det är häftigt hur en månad kan inrymma så mycket.


2018 är mitt ledord VÅGA. Tolv konkreta mål vägleder mig mot modet och styrkan. De handlar bland annat om lärande, träning, att tro på sig själv, rutiner, utveckling, hållbarhet, skrivande, vård och egenvård.

Barfota - reaktionista.se

I juni har jag vågat…

  • ringa vårdcentralen (även om det gick åt skogen sen).
  • lämna in hemtentor trots att jag inte litade på resultatet.
  • fira midsommar med hela Daniels släkt och hemby.
  • ifrågasätta min perfektionism.
  • prata med nya människor och släppa in dom.
  • uttrycka hopplöshet.
  • umgås i utmattningsläge.
  • dela med mig av några sidor från bokprojektet.
  • få akademisk text bedömd av språklärare.
  • prioritera bort viktiga saker.

Fysisk hälsa | utmattningens nya nivå

Under hemtentorna började jag känna av en annan nivå av trötthet. Jag kom inte upp ur sängen en morgon, vilket inte har hänt mig förr. Febern gick inte över. Ändå upplever jag att jag var bättre på att se vad jag behövde och förutspå framtida mående. När tentorna var inlämnade var sommarkursen igång och jag blev bara tröttare. Till slut kraschade jag, trots att jag försökte vila så mycket som möjligt. Jag ringde vårdcentralen. Allt jag fick var ett dåligt bemötande. Jag skickade samma dag en egenremiss till en mottagning i grannstaden och ordnade en tid till studenthälsan.

Jag tog stöd hos vänner och närstående, och hos andra utmattade. På egen hand lyckades jag googla mig fram till verktyg mot hjärntrötthet. Med pacing lyckades jag få en jämnare balans mellan jobb och vila. Min själv- och kroppskännedom tar mig långt. Jag har även insett att mina symptom stämmer väl överens med kriterierna för ME. Om det är så kan jag leva med det. Jag känner min kropp och vet vad den behöver. Det skulle bara vara skönt att förstå vad som händer.

Min trötthet är som en motor som bara går att starta med startkablar. Startkablarna är andra människor som får ut mig på aktiviteter. Ibland räcker det att någon finns där i telefon för att jag ska orka möta motståndet. Tyvärr hade jag ingen motståndskraft och blev sjuk med frossa och feber under midsommar. Nu återstår en förkylning.

Kvällsdopp i Mälaren - reaktionista.se

Själslig hälsa | att gråta ur sig från djupet

Förra månaden skrev jag ”tröttheten tär mycket mentalt” och det är nog det svåraste med den. Att jag inte kan förstå eller använda humor och ironi. Att jag blir sur och irriterad och stör mig på småsaker. Eller fastnar i bitter deppighet. Mest är det svårt att känna mig frånvarande och sakna mig själv.

Jag är en otroligt positiv person och har genom allt ständigt haft hopp. När jag förlorar hoppet är det som att jag förlorar mig själv, för det är en så stor del av mig. Tack och lov varar hopplöshet sällan längre än ett dygn för mig. Men som högkänslig går hopplösheten så djupt in i själen att jag gråter hysteriskt hela det dygnet, tills huvudvärken däckar mig. Dagen efter, när hoppet återvänder, känns det alltid som en gåva att jag kan gråta ur mig det tunga från djupet på det viset. För sen, då är livet och jag mer närvarande än någonsin.

Jag är tacksam för att jag kan be om hjälp idag, och att det finns människor som känner mig så väl. Sorgen över sjukdomen är stor. Sorgen över allt den påminner mig om i det förflutna. Och stoltheten över vart jag är idag är lika stor. Glädjen över livet. Kärleken till Daniel som djupnar. Att jag får bra studieresultat mina sämsta dagar. Det är hoppfullt.

Bullet Journal vecka 25 - reaktionista.se

Vardagsrutiner | en jämn aktivitetsnivå

När terminen tog slut kändes det lite tungt att gå tillbaka till att skapa egna rutiner igen. Efter 12 år som sjukskriven vet jag att det är ett jäkla jobb i sig. Men det har gått bra. Jag har rutinerna mer i kroppen nu. Det har dessutom varit nödvändigt när utmattningen slog till med ny kraft.

Rutinerna under tentaperioden fungerade väldigt bra. Jag planerade in pauser och arbetade i 30-minuters-intervall. Det konceptet fortsatte jag med också i sommarkursen. Jag försöker hantera utmattningen genom pacing-metoden så att hjärntröttheten hålls i schack. Det fungerar bra med en jämn aktivitetsnivå och fasta rutiner. Jag känner mig själv tillräckligt bra för att förstå vilka rutiner jag behöver. Meditationen är ett ankare.

Efter samtal med studenthälsan har jag kommit fram till att jag behöver få in mer träning i vardagen. Längre snabbare promenader och daglig yoga är en början. Så snart förkylningen har gett sig så ska jag ta itu med promenaderna. En annan ny rutin som kom av sig självt var att pausa studieintervallerna med träningsövningar. Det är både skönt och roligt.

Jag har rensat ut en del grejer här hemma inför Daniels inflytt. Skönt att bli av med grejer. Nu är det bara köket kvar att rensa och sen vill jag bli av med några möbler som bara tar onödig plats. Det känns fint att jag mer och mer strävar efter det minimalistiska enkla. Det har också sina ekonomiska fördelar. Denna sommar lever jag med ovanligt stram budget och eftersom jag går igång på utmaningar så övar jag minimalism även i det.

Kreativiteten har fått stå tillbaka en del under terminerna. Därför är det extra kul att jag äntligen har tid för skrivandet igen. Och jag tecknade i alla fall ett litet midsommarblomster i juni. 😉 Växterna är en kreativ fristad som lugnar. Sommarbalkongen bjuder på akleja, örter av alla dess slag, potatis, vallmo och hortensia.

Trollslända - reaktionista.se

Månadens studier | hemtentor och akademiskt skrivande

Om och om igen får jag bevisat att jag är på rätt utbildning. Jag trivs med alla delämnen i socialt arbete och längtar till tentor och föreläsningar. Trots att jag var i så dåligt skick fick jag full pott på båda hemtentorna i ”Rätt och samhälle” (!!!). Fyra av fyra VG under första året säger mig ändå att det inte är ett intellektuellt problem. Jag klarar det, även när jag är i dåligt skick.

I början av juni startade sommarkursen ”Akademiskt skrivande”. Vi skriver, analyserar och läser om akademiska texter. Jag har redan lärt mig så mycket! Det har både för- och nackdelar att studera på distans. Det behövs tydlig kommunikation. Det har varit lite si och så med det, men allt har ändå löst sig efterhand.

Eftersom läraren ska ha semester i juli koncentreras kursens moment till juni och augusti. Halvtid blev plötsligt heltid. Det gjorde det ännu mer omöjligt för mig att orka studera. Så nu har jag använt mitt intyg om extra tid och får disponera hela sommaren som jag önskar. Det är en stor lättnad.

Midsommar i Björsund - reaktionista.se

Bloggen i juni | stora planer och lite tid

Intensiv studietid kombinerat med utmattning har gjort att bloggen hamnat i skymundan lite. Veckoplanerna och stjärnögonblicken är trygga hamnar att återkomma till. Jag jobbar på en del inlägg som tar mer tid än jag trodde, som en sommarguide till Eskilstuna och några önskeinlägg som har fått vänta för länge nu. I huvudet pågår just nu en tankeprocess kring bloggen, för att forma en strategi under terminerna som gör bloggande mer levande med fler inlägg per vecka utan att det innebär allt för mycket tidsåtgång.

Planerna för den här bloggen är stora och har varit det länge. Det är så mycket jag vill ge och skapa utbyten i. Jag vill starta podd, göra fler serier av inlägg, hitta samarbetspartners, skriva mer om trauma, sökoptimera, bygga en starkare relation till er som läsare. Ambitionerna finns där i bakgrunden och väntar på tid. En möjlig väg att gå är att dela upp det i mindre uppgifter för att ta mig framåt. Det är alltid en svår avvägning, att ta vara på nuet eller investera framåt.

Jag övar på att ge vardagsnära perspektiv via Instagram Stories och märker att min plattform på instagram växer så det knakar. Mitt fotografi utvecklas och jag är glad att det syns.

De populäraste inläggen i juni:

Midsommarkrans - reaktionista.se

Månadens stjärnögonblick

När lilla A skulle lära mig räkna till 10 på franska och efter tre upprepningar sa ”nej nu får du lära dig själv”. Bästa ungarna! Behövde deras kärleksenergi den här trötta månaden. <3

Mål och planer för juli

  • Anordna en kreativ träff med några Monthly Makers-värdar.
  • Njuta av stugsemester och skriva bok i Ängelsberg. Lyxen att ha vänner som lånar ut sin stuga!
  • Komma ut på snabba promenader 3 ggr/vecka.
  • Hänga med Lovisa – så efterlängtat!
  • Göra klart alla studieuppgifter förutom den allra sista.
  • Skriva ihop del fyra och fem av boken.
  • Åka till Motala och hänga med bästa Ina i några dagar.
  • Få till en rutin med kvällsyoga.

Vad händer hos dig i sommar?

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

2 kommentarer

  1. imponeras och inspireras som vanligt av ditt konstruktivt tålmodiga sätt att hantera dina svårigheter. fattar ju att rent krasst kanske det inte finns något alternativ många gånger (eller, att alternativet bara är att må ännu sämre) – men att hitta styrkan och modet att våga välja en väg som lindrar är allt annat än lätt. så fint du beskriver hur man kan göra det valet!

    • de här orden stärker mig så oerhört. ibland kan jag bli rädd att jag klagar för mycket eftersom jag är så konstruktivt lagd, men att klaga har ju också en konstruktiv sida. jag är glad att du ser det tålmodiga och ja, ibland finns det ingen annan väg. jag är en överlevare från början och det märks fortfarande väldigt ofta. tacksam för det idag iofs. för det mesta 😉

Lämna ett avtryck