Det har gått fyra dagar sedan jag gick in på antagning.se och såg att något inte stämde. Morgonen därpå ringde jag och fick det bekräftat. Mina meritkurser, som jag har läst på uppmuntran av studievägledare, räknas inte in i mitt meritvärde. Utan dem har jag för lågt meritvärde för att konkurrera om en plats på utbildningarna i Stockholm.

Om jag har förstått det rätt har byråkratin bestämt att eftersom jag har läst dessa kurser i det nya betygssystemet, och mitt betyg baseras på det gamla, får jag inte de meriterna. Eftersom jag har läst Svenska 3 istället för Svenska C, Etik och människans livsvillkor istället för Etik och livsfrågor. Kurser med samma innehåll men vid olika tidpunkter, i olika system. De studievägledare som har sagt ”du kommer in med dina betyg” tappade den informationen.

Jag kommer inte in. Jag ska inte längre flytta till Stockholm i augusti. Jag kommer inte att studera till socionom i höst. Jag kommer inte att inreda 20 kvm i sommar. Allt jag har kämpat för och lagt hela min själ i det senaste året, och ännu längre, har fallit till marken. Det känns som att jag har fått en stor jäkla käftsmäll.

Wilda reaktionista

Jag tror på att livet tar mig dit det är meningen att jag ska. Jag tror på att det finns en mening som jag inte alls förstår just nu. Det måste vara så att det inte är dags än. Trots att jag står här redo i full styrka så behöver jag nu ändra riktning, hitta ny kraft och ladda batterier för ett annat slags år än jag hade förväntat mig och längtat efter.

Det är ingen katastrof rent praktiskt. Jag har min ersättning från Försäkringskassan till augusti 2017 och jag har kvar min lägenhet. Jag får vänta ett år, försöka komma in via intervju och skriva högskoleprovet (jag hinner ju göra det två gånger!) och lägga min kraft på bloggen och skrivandet så länge. Jag har, som ni säkert förstår, redan börjat bygga på min nya livsplan. Det är så jag fungerar. Jag skriker och gråter och sen hittar jag tröst och reser mig.

Jag har vänner omkring mig som fångar upp, som stöttar och hittar på lösningar, som får mig att skratta, som får mig att gråta, som står kvar när jag inte orkar själv och fortsätter ge mig hopp. Jag står i full kontakt med min inre styrka, vet vad jag behöver och jag faller inte rakt igenom längre. Det är min livsplan som har fallit samman, inte mitt jag. Livsplanen sätter jag på paus ett år.

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

33 Comments

  1. Usch vilken kalldusch.
    Håll ut. Socionomexamen har du i hand ett år senare bara. Innan hinner du med ett helt år till av att bli ännu starkare, nya erfarenheter rikare och ett år till att spara ihop till studentlitteratur.
    ❤ en klen tröst kanske. Det är ok att vara bitter vid ett sånt här tillfälle. Kram

  2. Alltså detta gör så ont. Jag vill svära och grina och skälla på dem som Lurats och dem som Bestämt. Jag vill lyfta dig över alla system, peka och skrika. Det är så obegripligt orättvist och ledsamt. Och samtidigt är jag så imponerad av din styrka och ork. Jag önskar dig all världens lycka till på den väg du nu hamnar, och ett uns mer medgång. Käraste du!

    • Wilda Reply

      Tack, Alicia. Det är verkligen ledsamt. Jag får helt enkelt längta ännu ett år efter att få ha dig närmare i mitt liv. Allra mest sitter sorgen där, i att inte få leva nära alla de jag längtar så mycket efter. Tack för din medkänsla och omsorg.

  3. ”Det är min livsplan som har fallit samman, inte mitt jag”

    DETTA!
    En så oerhört viktig skillnad, en skillnad som jag, och många andra, alldeles för lätt missar.

    Men givetvis svider det ändå. Så otroligt dumt system.
    All kärlek.

  4. Alltså näää vad sugigt, särskilt när du fått höra att det är lugnt, du KOMMER att komma in och så har de missat superviktig information?! Näe. Men beskeden har ju inte kommit än, det kan ju faktiskt vara så att det inte är lika högt tryck i år, man vet ju aldrig. Eller överklaga som någon annan sa! Det kan gå ändå så tycker inte du ska ge upp drömmen helt än, men även om det inte går nu så blir det bra! Hur som helst så beundrar jag ditt sätt att tackla motgångar, jag hade nog inte tagit det lika bra. Det är ju verkligen hur dumt som helst att du inte kan tillgodoräkna dig de meritpoängen, byråkrati alltså. Sån jäkla skit för det mesta.

    • Wilda Reply

      Jag ligger 2,4 under snittet för intag de senaste tre åren och snarare ökar trycket på just socionomprogram… Plus att överklagan skulle innebära alldeles för mycket osäkerhet = stress = mer värk och ekonomisk kris med minst två dubbla hyror. Näe, jag får tyvärr vänta ett år. Men hellre det med hälsan i behåll. Ja det är tokigt. Tack för din omtanke och förståelse. <3 Vi måste fika snart ändå. Får planera en evighetstid i Stockholm snart så jag hinner med alla jag vill träffa :p

  5. uuh.. jag kan förstå känslan. Jag är världens ivrigaste person och vill att allt ska hända NU NU NU. Se detta som en prövning i tålamod. Stockholm finns kvar, även om det suger nu. Tycker du hanterar det bra iallafall. Ta detta år till DIG, att bli en ännu bättre version och stabilare version fram till plugget drar igång. Kram!

    • Wilda Reply

      Haha, alltså förlåt jag förstår att du menar väl men jag har haft tålamod med en sjuk kropp och laddat år efter år i 5 år nu… Och nu är jag så redo jag kan bli. Så det suger bara, men jag ska använda tiden till min bok och det behövs verkligen. Kram

  6. Jag är så oerhört ledsen för din skull, Wilda. Det känns så otroligt orättvist när studievägledare som borde vara proffs på antagningsprocessen inte har koll och du inte får tillgodoräkna dig kurser som du redan läst. Samtidigt är jag så imponerad över din styrka och målmedvetenhet och jag är övertygad om att du tar dig dit du vill även om det tar ett år längre än du planerat från början. Behöver du hjälp och tips inför högskoleprovet kanske jag kan hjälpa till med det i alla fall. KRAM på dig!

    • Wilda Reply

      TACK! Ja det är så himla konstigt. Tack, jag tar gärna emot hjälp och tips inför det 🙂 Kram!

  7. Nej va tråkigt! Men vilken inställning du har. Verkligen imponerande. Själv skulle jag nog ligga i en blöt pöl i dagar efter detta. Men du har helt rätt inställning. De kommer när det är dags. Allt har en mening. ❤

    • Wilda Reply

      Ja, jag skulle nog ha gjort det för ett år sedan men nu har jag en annan styrka. Glad att det kom nu och inte då. Det finns tid, det är inte för sent. <3

  8. Åh nej, så tråkigt och värdelöst system!! Låter bra att du har utvecklat en bra inställning till det hela, du kommer garanterat att komma dit du vill slut. Du är stark!

  9. Pingback: Sometimes when you lose, you win. | REAKTIONISTA

  10. Det brukar gå att få kurser tillgodoräknade när de gjort om system. Något att kolla upp om du inte gjort det redan? Så jäkla tråkigt besked att få oavsett. Kram!

    • Wilda Reply

      Problemet är nog snarare att det kommer att bli en alldeles för utdragen process för att jag ska ha en chans att klara av flytt och studier på ett okej sätt med sjukdom och ekonomi, eftersom jag inte kan göra så mycket innan jag har fått antagningsbesked. Så trist, men jag har en chans till nästa år. Kram!

  11. Jag blev så kokande arg och så förtvivlad av att läsa det här att jag knappt förmått mig att kommentera tills nu.

    Är det något som rör upp hatkänslor hos mig så är det studiesystemet och den här sortens orättvisa, elaka byråkrati som förstör människors liv. Min sambo har fått känna på den många gånger han också, med sina ofullständiga gymnasiebetyg. Han har liksom fått sota hela sitt vuxna liv för några besluta han fattade som tonåring. Istället har han gått den andra vägen: jobbat upp sig från grunden på ett företag och fått utbildning av dem.

    Det här är anledningen till att jag är en nästintill militant självlärd person. Jag pallar inte när andra ska bestämma vad jag får och inte får studera, och när jag får ansöka och om jag får komma in och hur jag ska plugga och vad jag får jobba med efteråt och fan och hans moster. Pallar inte att man är så maktlös inför ”systemet”.

    Men du kommer hitta en väg framåt, det är jag övertygad om.
    Jag är en sån flummig person som tror att saker och ting sker av en anledning, och den anledningen vet man aldrig förrän efteråt. Om detta är din livsplan så kommer den genomföras oavsett byråkrati och hinder.
    Beundrar din optimism och målmedvetenhet. <3

    • Wilda Reply

      Tack för att du skriver. Jag är också en sån flummig en som tror på att det ändå finns en mening. Det är nog det som gör att jag reser mig så snabbt från dessa käftsmällar. Men klart att det suger. Fy fan, förstår verkligen vad du menar med att vilja styra själv. För mig kommer det bli ett steg mot frihet att bara få studera och slippa leva med Försäkringskassan. I elva år har jag levt under hotet om att inte få vara sjukskriven och lättnaden när jag har fått det. Så den maktlösheten är på ett sätt min vardag, och jag skulle ju inte ha varit här utan det stöd det ändå har inneburit. Men att få styra min egen vardag, ta mina egna beslut, få tjäna mina egna pengar, kommer att vara en sån befrielse. Det är förjävligt att de som kämpar hårt ofta är de som drabbas hårt också. Tack för din pepp. <3

      • Asså Försäkringskassan… Har själv aldrig behövt ha med dem att göra men har en moster som är sjukpensionär och som battlat dem under många år och levt precis som du skriver. Och min sambo är numera sjukskriven för utmattning och lär behöva kämpa en del han också för att få återhämta sig utan att hela tiden ha dem hängande över sig… Det måste vara väldigt svårt och stressande.

        Du är ju så uppenbart ambitiös, kreativ och talangfull så jag är övertygad om att du väldigt snart är precis där du vill vara. Oavsett motgångar. Kram. <3

        • Wilda Reply

          Usch, ja. Det är stressande. Då har jag ändå haft det lätt eftersom det är lättare regler när en är under 30. Tack för dina fina ord! Hoppas att det löser sig för din sambo, att han får god hjälp och blir tagen på allvar. Kramar <3

  12. Asså så himla jobbigt och störigt!! Tänk att det ens går till så 🙁 Tur att du lyckas se något positivt med det hela. Första gången jag sökte in kom jag inte in på mina betyg. Sen gjorde jag högskoleprovet och fick bra på det och kom in nästa termin 🙂 Tänkte att det var bra att det blev så för jag tyckte himla mycket om min klass! Heja dig! Från en socionom till en blivande 😉

    • Wilda Reply

      Åh tack för din omtanke och din hoppingivande erfarenhet. Finns säkert en sån mening för mig också 🙂

  13. Åh, Wilda vilka tråkiga nyheter. Tur att du är så förbaskat jäkla stark som ändå kan vända ett så tråkigt besked till fortsatt hopp om framtiden. Du är så fin!

  14. Pingback: Jag vill bli socionom TROTS min egen erfarenhet | REAKTIONISTA

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: