När världen får rum i mig och jag i världen.

Röd stuga

Efter mitt födelsedagsfirande åkte jag och min vän Sofia iväg med våra djur. Till en stuga i norra Västmanland som vi har fått låna av en vän och hennes familj. Det är något alldeles speciellt med att vara så nära naturen, i tystnad, flera dagar i sträck. Det ger mig något som staden aldrig kan ge mig fullt ut. Sinnesro.

Norwegian forestcat
Asla

Det allra bästa är att se Asla springa över gräsmattan, jaga sorkar i buskarna och skutta fram i ren eufori mellan tuggorna av gräs. Jag önskar att hon alltid var så fri, att vi kunde leva så tillsammans.

Ängelsberg
Panorama Ängelsberg

Denna sommar har jag tagit igen alla somrar då jag inte badade av skam för min kropp och mina ärr. För det mesta har jag bara doppat mig snabbt för att ta vara på den uppfriskande känslan när vattnet omsluter mig. Jag hade som mål att bada i fem län i sommar och det har jag gjort. Med råge. Jag badade också här, i Ängelsberg, den 15 september.

Brygga
Hällarna

En dag som de flesta dagar tog vi bilen ut och letade efter vackra platser att föreviga. Sofia fick en impuls och vi hamnade i Ludvika. Bakom ett stort industriarbetsområde fann vi lugnet. Klipphällar och en lång brygga ut i en sjö som verkade sträcka sig långt bortom horisonten. Jag tog ett dopp från bryggan i molnens reflektioner. Där kunde jag ha stannat för alltid.

Sunset Västmanland

Varje kväll åkte vi iväg till vattnet för att bevittna solnedgången. Oftast till vår utvalda plats där bryggan sträcker sig långt ut i den lilla sjön. Där kunde andetagen hitta en helt annan nivå av frid, som nådde långt in i själen.

Colours of natureGolden sun

En kväll hann vi inte till vattnet innan vi fångades in i det eldröda ljuset som brann över skogen. Där stod vi länge i samförstånd med naturen som låg helig framför våra fötter. Andades i nuet.

Fog

Utanför fönstret kunde vi på kvällarna och morgnarna se dimman sträcka sig ut över åkrarna. Ibland stod jag därute med kameran, eller med telefonen för att hitta täckning. Oftast var det skönt att ingen kunde nå mig, att stänga av alla onödiga intryck och tjattret från sociala medier. Istället lät jag fukten från dimman kyla ner min hud innan jag gick in för en kopp varm te och tända ljus.

Lake mirrorBy the lake

En kväll låg sjön spegelblank i det lilla samhället Virsbo. Vid bryggan låg en eka och väntade. Solens sista strålar lämnade lila och rosa nyanser över vattenytan.

Sunset Fagersta 3

Den sista kvällen återvände vi till vår brygga, vår utvalda plats. Dagen var fulländad när vi såg den gyllene kraften sänka sig bakom trädhorisonten. Jag hörde en sång i mitt inre. En sång om det som ord inte rår på. Om att höra hemma här, i den tysta luften med de små krusande rörelserna på vattenytan. Det är här jag ska vara, här jag blir till.

MeditationSunset Fagersta

 

11 avtryck, RSS

  1. Ruth | HungryHeart.se 3 oktober, 2016 @ 14:55

    Ren och skär bildmagi… <3

    • Wilda 5 oktober, 2016 @ 22:29

      Tack, bästa du <3 Som det värmer!

  2. Mikaela 5 oktober, 2016 @ 19:04

    Vad vackra bilder, ser ut att ha varit otrolig härligt! Och alltså Asla, gullekatt!

    • Wilda 5 oktober, 2016 @ 22:30

      Tack Mikaela! Så fint att du tycker om dem 😀 Ja den där kattskatten <3 Svårt att vara utan henne.

  3. Mia 8 oktober, 2016 @ 10:11

    Fantastiska bilder! Och otroligt välskrivet!

    • Wilda 10 oktober, 2016 @ 08:55

      Tack Mia! Vilken komplimang!

  4. Ellen 9 oktober, 2016 @ 09:41

    Katten!! Bilden där den blundar, haha åh <3

    • Wilda 10 oktober, 2016 @ 08:55

      Haha, ja. Hon kan den där fotomodells-katten 😉

  5. Alicia 9 oktober, 2016 @ 14:55

    Så himmelens vackert Wilda, jag är glad att du tog dig tid och for dit. Jag glömmer så lätt bort det själv, att jag behöver naturen. Prioriterar bort den i den ständiga livsdansen med jobb, kreativa skov och orkeslös fritid. Fint att Asla fick följa med och njuta ihop med er. Är hon enkel att släppa ut på nya platser? Förstår att hon inte ska springa därifrån liksom? Jag bara älskar bilden på henne när hon blundandes njuter av skogsdoft och gräs under tassarna. Så härligt!!

    • Wilda 10 oktober, 2016 @ 09:00

      Ja, naturen är en så stark källa till ny energi. Även om jag bara blev ännu tröttare denna vecka, men det säger ju mer om läget innan kanske… Hoppas att du hittar mer natur i livet i höst. Gillade ditt kantarellinlägg 🙂
      Asla är ganska lätt att släppa ut. Hon är ofta rätt så ängslig och kommer och kollar att jag är kvar då och då. Jag är ju också den som ger henne mat, så hon behöver ju mig ändå. Hon kan vara borta i några timmar ibland men kommer alltid tillbaka. Däremot är hon ju rätt modig och skrämmer livet ur mig ibland – men det tror jag har mer att göra med hennes vildkatt-gener och att hon är byggd för att bo i skogen. Det märks när vi är ute sådär, hur hon känns mer i kontakt med det vilda i sig. Så mycket mer levande. Jag önskar att jag kunde ge henne det varje dag.

  6. […]     Att minnas tillbaka på fina minnen från tidigare i år, som när jag och Sofia var på semester i […]

Din mail kommer inte att publiceras.

%d bloggare gillar detta: