IMG_4393

och ett skepp med sju segel och femti kanoner
ska försvinna med mig

av Bodil Malmsten

Jag har läst Malmsten länge och kastar mig över allt nytt hon producerar med iver. När jag ombeds svara på frågan om vem som är min favorit bland författare är hon alltid det självklara valet. Det finns få som utmanar den skrivkonst som Malmsten besitter.

När hon nu säger att det här är hennes sista loggbok får jag ont i magen. Det kommer bli tomt. Jag vill nästan inte läsa ut boken, så njutningsfullt är det. De vardagliga betraktelserna från hennes lägenhet och område är så elegant berättade att de får en vidare betydelse tack vare språkanvändningen. De små fragmenten från en vardag skildrar samtidigt samhället, samtiden och världen vi lever i.

Igenkänningsfaktorn är hög rakt igenom. Malmsten skärskådar verklighetens paradoxer och absurditeter med en skarp blick. Vi får fragment av hemlöshet, ålderdom, sorg och också dess motsatser. Det finns en humor i det absurda som uppstår i mellanrummen, men jag vet aldrig om jag ska skratta eller gråta. Malmsten gör det lite lättare att uthärda orättvisorna i den här världen.

Boken finns just nubokrean och jag kan knappt hålla mig inför hennes nästa utgivning Det här är hjärtat.

Author

Wilda Kristiansson, 30 år. Högkänslig, introvert socionomstudent bosatt i Eskilstuna. Skriver bok, testar DIY, fotograferar, reflekterar och växer ur trauma.

Lämna ett avtryck

%d bloggare gillar detta: