Ett måndagshej och en veckoplan.

Jag smyger in med en enkel veckoplan denna måndag. Det väntar en vecka med många roliga saker på schemat. Även roliga saker tar på krafterna så jag kommer behöva ta det varsamt med mig och ta vara på mellanrummen. Det roliga blir roligare när jag orkar ha roligt, helt enkelt 😉

Till helgen tar jag tåget till Sundsvall för att delta på kongress med Feministiskt initiativ. Det var något som var självklart bland mina prioriteringar i år. Det kostar i både ekonomi och ork. Som med allt som gör det behöver jag känna att det är värt det. Det känner jag ända från tårna. Engagemang, utvecklande diskussioner, en lång lista på fantastiska människor att umgås med och nytt framtidshopp. Det är värt allt.

Veckans studier synkar ofattbart fint med helgen, då vi bara har två föreläsningar (måndag och tisdag). Jag får läsa en del under tågresorna så kan jag använda de tomma dagarna för att hämta hem mig inför helgen. Det känns hoppfullt. Efter gårdagens vackra solsken och helgens stora tacksamhetskänsla har jag en bra grund för att samla mirakel denna vecka:

a grateful heart is a magnet for miracles

Bullet Journal veckoplan - reaktionista.se

Veckoplan

måndag | föreläsning på förmiddagen om samhällsarbete – utveckling och teori, möte om projektarbetet på stadsmissionen efter lunch, hämta pass och studera på eftermiddagen, distansmöte med Fi Sörmland på kvällen.
tisdag | studier på förmiddagen, föreläsning på eftermiddagen och bio med tjejerna på kvällen: ”A star is born”.
onsdag | fika med A på förmiddagen, studier och läsning inför kongress resten av dagen.
torsdag | studier, bloggjobb och packning inför helgens resa.
fredag | tåg till Sundsvall, kanske hinna med någon timme på mötet innan incheckning på boendet och sen fredagsmys med Sundsvallsgänget på kvällen.
lördag | kongressförhandlingar kl 8-17 och middag med underhållning under kvällen.
söndag | kongressförhandlingar kl 8-15 och sen hemresa med start kl 16. hemma kl 22.

 

Vad händer hos dig i veckan?

STJÄRNÖGONBLICK ☆165 | en vit värld och frön.

I den vita snövärlden har jag mött dagarna i en tung kropp, med lika många gäspningar som skratt under dagen. Kylan, och främst temperaturväxlingarna, aktiverar fibromyalgin. Det är avgörande att jag hittar en inställning varje morgon att acceptera vad som är och utgå från det. Det finns inget större för mig än att klara det. Varje dag. Jag gör det idag, om än med olika motstånd.

Jag har gjort vad jag kan i studierna, gett mig tid till kreativitet och odling. De dagliga rutinerna för träning och återhämtning fungerar och jag sover mer för att orka mer. Vänner i skolan och på distans har gett mig ny kraft, liksom den vackra naturen och skogsutflykt med kärleken. Igår var jag hos stjärnföräldrarna och fyllde på med omsorg och närvaro. Det räcker så långt att bara vara. Det tar jag med mig.

Vinterutflykt Kronskogen - reaktionista.se

     Tända en brasa på grillplatsen i min hemskog och luta huvudena mot varandra.

     Att känna igen mig i andras normkritiska tänkande.

     Visa stjärnföräldrarna hur Spotify fungerar och mötas av så mycket glädje och tacksamhet. Tänk vad det är lätt att ta saker för givet, något som för andra kan vara att öppna en dörr till en ny värld.

     Läsa boken ”Erkännande” av Carl-Göran Heidegren och få nya perspektiv.

     Lugnet som föll över mig när jag hade en sovande sambo i ena rummet och en sovande katt precis bredvid.

Vinterutflykt med varm choklad - reaktionista.se

     Varm choklad i vinterskogen.

     Flytta över (migrera) januaris uppgifter till februari i Bullet Journal. #bujonörd

     När fadderbarnet, knappt 5 år gammal, har skrivit en hel mening!

     Träffa Denise dotter som gapade förundrat inför det mesta och gjorde världen ljus.

     De mäktiga ekarna som grundar mig djupt på jorden.

Vinterutflykt Kronskogen - reaktionista.se

     All snö! SÅÅÅÅ VACKERT!

     Få hem ett gulligt paket från en stjärnmamma <3

     Boka biokväll med tjejerna! Gråtfest!

     En engagerad kunnig föreläsare som alltid lär mig något nytt.

     Denise fantastiska lasagne med fetaosttäcke. Smarrigt värre!

DIY sy egna kaffefilter - reaktionista.se

     När övertråden hämtar upp undertråden när jag trär symaskinen.

     Att ha ett jättefint samarbete på gång som jag tror att ni kommer att gilla!

     Spendera en dag hos stjärnföräldrarna och känna deras omsorg nära.

     Att känna ett spontant jävlar anamma.

     Ett initiativ till verksamhet med uttryckande konst som jag så har längtat efter!

Årets första sådd - reaktionista.se

     Sätta årets första fröer i jorden. Sånt pirr i magen.

     Pizza med fyra sorters ost.

     Kaffe på Espresso House <3

     Få iväg ansökan till CSN inför höstterminen. Sån lättnad!

     Det ymniga snöfallet utanför fönstret i kontrast till den engelska pelargonen som växer till sig innanför.

Snöoväder - reaktionista.se

STJÄRNLÄNKAR

     Agnes spenatcrepes som fick det att vattna sig i munnen direkt!

     Låtsas-haikus med så mycket känsla att jag ska läsa dem en per dag framöver. Av finaste Driva Louise.

     Elin sätter ord på den där tomheten som kan infinna sig när vi har nått ett mål, och hur det kan växa något nytt från den.

     Att våga ta steg mot förändring är en sårbarhet, och den behöver vi värna. Vi kan inte kräva perfektion, för då kommer vi ingenstans. Johanna skriver som vanligt klokt om klimatdebatten och hur vi alla kan, och behöver få chans, att ta våra steg i rätt riktning.

Januari 2019 | ny vänskap och rutiner för välmående

Januari är för mig en tid av nystart. Inte nödvändigtvis som en rivstart där alla förändringar ska ske snabbt. Mer som en reflekterande prövotid där jag testar nya former för livet. Jag ändrar lite i schemat, lägger till något nytt, prioriterar bort något. Så har också denna månad varit. Januaritröttheten har funnits där, samtidigt som det också har funnits en mental kraft att använda.

I januari har jag stärkt mina relationer, börjat vända mig utåt och orkat bjuda in nya människor i min inre värld. Jag har klarat av den omtalade juridiktentan, börjat en ny kurs, funderat på vad jag behöver av ett nytt år. Och störst av allt: jag har gjort min sjukgymnastik och tagit promenader i stort sett varje dag. Jag började gråta nu när jag skrev ut det, för det finns många år av kamp mot självkärlek bakom det. Hur det än går resten av året vill jag minnas att i en iskall månad med heltidsstudier kunde jag ta hand om mig precis som jag behövde det.


2019 är mitt ledord ”hämta hem din själ”. Åtta konkreta mål vägleder mig vidare i självmedkänsla, hälsa, sinnesro och personlig utveckling med självkännedom.

Så har jag ”hämtat hem min själ i januari:

  • Satt gränser mot sådant jag inte mår bra av.
  • Hållit kvar vid dagliga rutiner för kondition och styrka.
  • Skrivit dagbok.
  • Skrattat, pysslat, pratat och haft det bra med Marielle och Denise.
  • Långa skogspromenader utan tanke på tiden.
  • Samtal med vänner om högt och lågt i livet.
  • Prioriterat bort, även roliga saker.
  • Sått årets första frön.
  • Gråtit tills tårarna tog slut.
  • Långsamma inkännande morgnar.
  • Bjuda på mig själv och våga visa ”brister”.

Kronskogen januari 2019 - reaktionista.se

Fysisk hälsa | promenader och grönkål

Jag rivstartade året med långpromenader, grönkålssmoothies och daglig sjukgymnastik. Tack vare min habit tracker har jag motiverat mig igenom motiga dagarna. Och det har funnits en del sådana dagar. Jag började året med en kur penicillin mot borrelia. Men vi ska inte underskatta kraften i nystarter!

Lika snabbt hade jag nog också tagit ut mig i allt för många sittande timmar. Tre dagar innan tentan fick jag ryggskott. Med hjälp av ett värmeplåster kunde jag uthärda tentatimmarna. Sen har jag tänkt mig för bättre kring hållning och pauser. Det var en boost att träffa min gamla smärtläkare som kommenterade min hållning med ”Du är ju normal”.

Jag har börjat fasa ut en del mjölkprodukter och försöker tänka mer veganskt under mina matdagar här hemma. Grönkålsboosten på morgonen ger en skön start på dagen. Genom att lägga in bra mellanmål (bananer och solroskärnor/nötter) under dagarna orkar jag längre.

Promenerat har jag gjort som aldrig förr. Varje dag. Även om tempot och längden har varierat. Kvällspromenaderna är nu standard. Det lugnar mina restless legs och gör mig naturligt trött. Mest har jag jobbat på att bryta tröskeln att komma ut. Den tröskeln känns inte nu.

Grönkålssmoothie - reaktionista.se

Själslig hälsa | gränser och att värna sig själv

I grunden finns det en djupt kärleksfull relation till mig själv. Den vårdar jag på olika sätt varje dag, genom affirmationer i meditation och att ta hand om mig i handling. Dagboksskrivandet är ett sätt att ta hand om känslor och tankar som snurrar och grundar mig i vart jag befinner mig i relation till mig själv och andra.

Under månaden har jag insett att jag i en aspekt av mitt medberoende (och min PTSD) ännu är väldigt sårbar. Jag har svårt att förhålla mig till mina egna känslor och behov i relation till andras. Det är något jag behöver träna mycket mer på, och vara medveten om. Att sätta gränser inom mig för vad jag tar till mig och inte, och att sätta gränser utanför mig utifrån vad jag känner – och gärna direkt – är en arena där jag behöver öva.

Wilda januari 2019 - reaktionista.se

Relationer| vänskap och att be om andras perspektiv

Jag har utan att oavsiktligt börjat vända mig mer utåt den senaste tiden. Bett om råd och perspektiv från andra. Det öppnar hjärnan för andra vinklar och gör min smala värld bredare. Jag har behövt skydda mig mot andras åsikter förr, av skäl jag nämnde ovan. Nu kan jag ta till mig det och det hjälper. Jag övar mig i gränser och respekt på nya nivåer. Mitt mål om att hitta mentorer börjar infrias, på sätt jag inte kunde föreställa mig för en månad sedan.

Relationer innebär ibland svåra processer. I januari har jag behövt släppa taget om en vän som jag inte längre kunde vara ett bra stöd för. Det finns sorg i det som jag steg för steg vågar känna på. På samma gång fördjupas en relation till en av mina närmsta vänner, och jag får lära känna två nya själar i kurskamraterna Marielle och Denise. Vi har så otroligt roligt och det ger mig både mening och stimulans.

Det var svårt att hitta utrymme för nära och kära under juridikstudierna, men bästa vännen och fadderbarnen lyckades jag tack och lov få en dag hos. Besöket hos Cathrin i Köping, efter tentan, gav mersmak. Vänner är ju som balsam för själen ändå <3

Bullet Journal Volante förlag - reaktionista.se

Studier och vardagen| juridiktenta och social utsatthet

Genom att studera med mina nyfunna kompisar har studierna blivit ännu mer givande. Vi kan dela upplevelser, reflektera kring kunskapen och motivera varandra. Jag vill mest utropa ”gud hör bön” när jag tänker på dessa själar. Haha, av social självbevarelsedrift gör jag inte det. 😉 Mycket tack vare våra gemensamma studietimmar blev jag godkänd på juridiktentan. Jäklar vad stolt jag är över det, efter både borrelia och ryggskott och en på många sätt hemskt kämpig höst.

Den nya kursen ”Social utsatthet och ohälsa” innehåller ett projektarbete, två seminarium och en hemtenta. Projektarbetet är störst. Jag är redan exalterad över de kritiska diskussioner vi kan ha sinsemellan i min projektgrupp. Med stimulerande föreläsningar om intersektionalitet och kritiskt socialt arbete har kursen börjat riktigt bra.

Jag tränar på balansen mellan studier, återhämtning och andra saker som hänger ihop mer med ”fritid”, som blogg och politik. Jag tror att det är en evig övning, men genom att testa mig fram får jag bättre koll. Fortfarande är ”gör mindre än du orkar” ett bra koncept, eftersom det alltid behövs en beredskap för det oväntade.

Jag har nu skickat iväg min ansökan till CSN om lägre studietakt hösten 2019. Efter lite kamp fick jag till slut ett läkarintyg jag kunde använda. Nu väntar bara ett möte med ansvarig på skolan så har jag gjort vad jag kan göra.

Bullet Journal - reaktionista.se

Kreativitet | nyfrälst i Bullet Journal och bokprojekt

Nu när jag hittat två andra BuJo-fantaster och dessutom fick ett paket med BuJo-boken hemskickat är jag som nyfrälst. Jag vill sätta upp mål, skriva dagbok, måla rosor och lära mig brush lettering. Efter en pysselkväll med tjejerna så ville jag bara fortsätta. Vi målade akvarell också vilket jag inte gjort sen i somras. Så fint!

I januari har bokprojektet varit i mycket fokus. Tyvärr är det inte klart även om jag hade det som ambition. Under den helg då jag skulle ägna mig åt att knyta ihop slutet hände det mycket känslomässigt i mig som satte hinder i vägen. Jag behöver ha ett stort fokus för att få ihop det sista och jag söker efter den möjligheten i tiden. När jag väl har det så kommer jag att kunna sätta punkt. Det är en trygg, och frustrerande, visshet.

I övrigt har jag planerat inför odlingssäsongen, satt årets första frön och sytt egna kaffefilter. Det sistnämnda ska ni så klart få ett hederligt DIY-inlägg om.

Bloggen i januari | gruppen och att vara här

Det stora projektet i januari har varit Facebookgruppen ”att växa ur trauma”. Jag och Driva Louise har startat igång gruppen och den rullar på jättefint. Jag blir berörd varje dag av den värme som förmedlas mellan medlemmarna. Det har blivit en trygg oas även för mig.

Jag har tänkt mycket på bloggens utveckling, teman jag kan identifiera och hur jag kan bli mer engagerande. Det känns annorlunda redan, även om jag inte har förstått vad det handlar om riktigt. Kanske kan du som ser det utifrån se det tydligare? Säg till i så fall. Det vore hjälpsamt. Jag tänker att det visar sig efterhand, och jag försöker verkligen vara mer närvarande i det jag gör och föreställa mig att jag sitter och pratar lite med er som hänger här. Det känns annorlunda i mig.

Och som alltid när jag släpper siffrorna så går de också bättre. För ni är fler nu, och ingenting av det som anses vara framgångskoncept har jag använt mig av. Jag försöker bara vara mer jag, mer ärlig, visa mer sårbarhet, bjuda in mer. Jag hoppas att det gör att ni ska känna det. För det är faktiskt det som spelar roll för mig.

De populäraste inläggen från januari:

Solnedgång Kronskogen vinter - reaktionista.se

Månadens stjärnögonblick

Solnedgången som var som ett stillastående norrsken i 360 grader ute på fältet vid Kronskogen ↑

Mål och planer för februari

  • Feministiskt initiativs kongress i Sundsvall 8-10 februari.
  • Skriva hemtenta.
  • Besöka relaxavdelningen på Munktellbadet igen.
  • Planera årsmöte för Feministiskt initiativ Sörmland.
  • Börja gå några fler snabba promenader.
  • Påbörja projektarbete utifrån samhällsarbete.
  • Se ”A star is born” med tjejerna och gråta hjärtat ur mig.
  • Genomföra ett bloggsamarbete.

Hur var januari för dig? Vad ser du fram emot?

Det går att säga förlåt.

Ordet förlåt är kanske ett av de viktigaste orden vi har i relationer. Att säga förlåt är att säga ”jag ser att jag gjorde dig illa och det var inte okej, jag tar ansvar för det”. Att säga förlåt används ofta på fel sätt. Som ett ord i förbifarten som ska ”ta bort” det som har gjorts fel. Som en ursäkt för att få göra samma sak igen. Som ett ”förlåt att jag finns” som inte alls handlar om den andre, utan blir ett förminskande av sig själv.

Förlåt - reaktionista.se

I frånvaron av förlåt

I dysfunktionella relationer där självkänslan hos personerna är ur spel kan frånvaron av ”förlåt” sätta djupa spår. Jag hade länge svårt att förstå när personer gjorde mig illa, att jag blev kränkt. Det jag fick höra var rationalisering och ursäkter om varför personen hade gjort som den hade gjort. Som att jag skulle förstå att det fanns ett motiv, och att det därmed var rätt att göra det. Åtminstone var det så det landade hos mig.

Med tiden började jag själv rationalisera mig fram till varför andra gjorde som de gjorde, och ursäktade dem innan de ens hade gjort det själva. På det sättet sa jag till mig själv att ”andra har rätt att göra dig illa” även om jag inte tänkte det tydligt. Jag hade vant mig vid och identifierat mig som en person som var ”okränkbar”. Jag hade sagt ”det gör inget” så många gånger, för att lätta andras skuldkänslor, att jag inte längre kunde se hur illa det gjorde mig.

Jag hade sagt ”det gör inget” så många gånger, för att lätta andras skuldkänslor, att jag inte längre kunde se hur illa det gjorde mig.

Svartvita porträtt Wilda - reaktionista.se

När skulden och skammen blir ens jag

Eftersom jag själv under många år fick höra att andras beteenden var något jag orsakade så tog jag på mig en orimlig skuldbörda. Jag var en person som sa ”förlåt” på slentrian, utan att på djupet förstå om jag hade gjort något fel. Mitt eget ”förlåt” kom att handla om att jag var fel och att ständigt försöka frigöra mig från den skulden. Jag försökte vara perfekt. Jag undvek konflikter genom att vara till lags. Jag tog ansvar för andra människor och vad de gjorde. Vilket också gjorde det svårt för mig att se när jag faktiskt gjorde fel. När andra blev arga på mig isolerade jag mig och värjde mig ifrån det för att skulden blev så stark att den hotade att förinta mig. Jag var fel, var min utgångspunkt.

Den låga självkänslan satt hårt. Det tog många terapitimmar och år av träning i relationer att inse att jag inte var fel. Jag kunde göra fel. Jag hade brister. Det var det som gjorde mig till människa. Att ta ansvar för mina handlingar och låta andra ta ansvar för sina handlingar har varit en lång process, och jag är verkligen inte färdig med det. Jag börjar kunna urskilja det bättre, men jag rationaliserar lätt bort när andra gör mig illa och utgår många gånger ifrån att det är min reaktion som är överdriven.

Förlåt - reaktionista.se

Att säga förlåt är att ta ansvar

Med tiden lärde jag mig att säga förlåt på ett osjälviskt sätt. Genom att ta ansvar för mina handlingar. Genom att se den andra personen och att jag hade gjort fel. Det är inte ens säkert att den personen har tagit illa vid sig av vad jag har gjort, men jag behöver ändå ta ansvar för det när jag känner att jag har gjort fel. Att säga förlåt måste handla om den andra personens upprättelse. Att du erkänner och uppmärksammar det sår du har skapat.

Att säga förlåt måste handla om den andra personens upprättelse. Att du erkänner och uppmärksammar det sår du har skapat.

För att det ska vara möjligt att be om ursäkt behöver jag först hantera min egen skuld och skam. För att kunna se nyktert på situationen, så att jag inte låter mitt förlåt överskuggas av mina känslor. Ordet förlåt behöver stå för sig självt. Om jag samtidigt lägger skuld på den andra och säger ”men du gjorde ju så här” eller ”jag gjorde så för att du gjorde så här”, så tar jag inte fullt ut ansvar för min del. Jag kan inte ta ansvar för vad någon annan gör, men jag kan säga ifrån när någon handlar orätt mot mig.

Genom åren har jag insett att det behövs en stabil självkänsla för att kunna säga förlåt på rätt sätt. Annars tänker jag ju som innan, att jag är fel och inte gör fel. Jag har behövt acceptera mina brister och lära mig att härbärgera dem. Att se och acceptera sig själv som en människa – en sån som gör fel ibland, och att det är en naturlig del av att vara just människa. Det går att säga förlåt.

*

Hur tänker du om ordet ”förlåt”? Vad betyder det för dig?

Att balansera studietid och fritid.

Att få balans mellan studietid och fritid är en svår konst. Det blir lätt flytande gränser i tiden och alldeles för lite återhämtning. Är det något du kan känna igen om du studerar, eller har gjort? Det finns alltid något att läsa, något att skriva, fördjupa sig i. För mig som lever med begränsad ork och begränsande smärta går det inte att bara följa med i det. Det tror jag att fler än vi som är sjuka kan känna igen, i och för sig.

Jag hade ingen genomtänkt plan vid kursstarten. Att strukturera mina dagar och vara förberedd halverar min stressnivå, och därför blev förra veckan inte så hållbar. Jag tar ett nytt grepp om denna vecka. Idén är att ha avgränsade studietimmar då jag också sitter i skolan och studerar. Sedan ska jag släppa studierna när jag kommer hem. Det har varit en bra metod förut. Framför allt är det bra att ta vara på att jag redan är igång, och rida på den vågen. Min energi förhåller sig mycket till hur jag tar vara på den.

Bullet Journal vecka 4 - reaktionista.se

we may stumble and fall but shall rise again;
it should be enough if we did not run from the battle

Citatet ovan, från Mahatma Gandhi, blev jag påmind om av Maria i hennes hjärtskärande och hoppingivande berättelse. Jag har känt mig ur balans på ett nytt sätt i januari och jag tror att det handlar mycket om hopp. Jag tar in så mycket av världen och känner mig ofta så maktlös i allt. För att orka resa mig behöver jag falla ner i de avgrundsdjupa hålen ibland. Ta fighten med hoppet, acceptera att jag är maktlös men att jag kan göra det jag kan ändå. Och våga resa mig i det, och göra vad jag kan.

Veckoplan

måndag | föreläsning på förmiddagen om kritiska perspektiv och samhällsarbete, planering med studiegruppen efteråt, studera på eftermiddagen och blogga på kvällen. ev. distansmöte med Fi Sörmland under kvällen.
tisdag | fixa nytt pass på förmiddagen, gå till skolan och studera efteråt och spendera kvällen med tjejerna.
onsdag | möte med Stadsmissionen om projektarbetet, studier och bloggtid på kvällen.
torsdag | föreläsning på förmiddagen om etik och förhållningssätt och egna studier efteråt.
fredag | föreläsning på förmiddagen om mångfald och diskriminering, fortsatta studier och meditation på kvällen.
lördag | öppen dag för det som behövs, med bloggtid.
söndag | planera veckan som kommer, annars öppet för vad som behövs.

att göra | plantera fröer, läsa kurslitteratur, ta mått för blomhylla, sy kaffefilter, göra en ansökan till CSN för höstterminen, redigera foton, läsa på om metoder, blogga om januari.

*

Hur ser din vecka ut? Vad balanserar du mellan?