Hej vänner! Nu är jag tillbaka. Jag kan tyvärr inte säga att jag varken är pigg, glad eller utvilad. Det är april och vädret leker jojo med min stackars kropp. Jag bara längtade så mycket tillbaka hit nu att jag inte kunde hålla mig längre.

Ibland är det viktigt att kliva tillbaka ett steg för att kunna se vad en har. Den här platsen är viktig för att den sammanfogar mig med andra människor som är intresserade av samma saker som jag som ger mig nya perspektiv, det är jag kan vara med er. Den ger min kreativitet fritt spelrum och mina tankar och känslor en form. Tack för att ni fortsätter finnas här med mig <3

Så vad har jag pysslat med de senaste veckorna?

Vadstena vårens blomster - reaktionista.se

Jag tog tåget till min älskade vän Ina i Motala. Vi befann oss på utflykt i Vadstena efter en fotosession bland klosterliljorna när det fruktansvärda hände i Stockholm. Nästa dag besökte vi ett naturreservat med blåsippor vart än ögat såg. Med bilder på sippor i vitt, lila och cerise åkte jag hem, påfylld av kärlek.

Stockholm körsbärsblomster fjärilshus sorgens blomster - reaktionista.se

En planerad resa till Stockholm fick större betydelse när jag och min vän vandrade längs Drottningsgatans sorgsna kärleksfulla hav av blomster. Vi tog in körsbärsträdens mjuka rosa toner som bomull runt sorgen och tog oss vidare ut till Hagaparken. Där njöt vi av fjärilarnas skönhet, den friska luften utanför den tropiska luftfuktigheten och av samtal som fick ta tid.

Påsk - reaktionista.se

Påsken blev annorlunda i år än annars. Även om den var helt okej så saknade jag de intensiva känslorna, de kraftfulla ceremonierna och gemenskapen som brukar genomsyra dessa dagar. Jag är tacksam för de människor som finns kvar efter år av förändringar. Och för en stilla påsklunch för två som gjorde att jag kunde få alla mina påskfavoriter på min tallrik.

Wilda - reaktionista.se

Jag har också tagit sovmorgon så gott som alla dagar, brainstormat kring bloggen och gjort en del underhållsjobb, läst böcker, lyssnat på ljudböcker, prokrastinerat bokskrivandet, redigerat sisådär 3000 bilder, tagit långa bad, fotograferat oförskämt många selfies, pratat i telefon ovanligt mycket, vattnat plantor – och haft mina dagliga samtal med växtfamiljen och Asla så klart!

På fredag ska jag visa upp vad jag har gjort på tema djur för Monthly Makers. Redan imorgon kan ni börja länka era bidrag hos Mikaela.

Vill du följa mina tankar för dagen? Följ reaktionista på instagram. Där delar jag med mig av små och stora betraktelser från nuet.

 

Vad har hänt hos dig de senaste två veckorna?
Har du kunnat återhämta dig något under påsken?

 

Kommentera

Glad påsk! Tacksamhet och glädje knyter ihop den här veckan efter många dagars känslor och reflektion. Onsdagen i Stockholm – med blomsterhav på Drottninggatan, körsbärsblommor i Kungsträdgården och fjärilar på Haga. Påfylld av vänskaplig tid gick jag in i påsken. Jag har tittat inåt, sörjt och känt, tagit hand om det som känns skört och litet. De senaste dygnen har jag ätit mig proppmätt på påskmat och godis. Som sig bör.

Så smått börjar de tusen tankarna om bloggen, skrivandet och livet lägga sig tillrätta. Det har varit välbehövligt med ledighet och jag tar några dagar till för att lägga upp planer innan jag ska bjuda in er på tankebanorna igen. 

Påskägg - reaktionista.se

✶     Vara omgiven av fjärilar och gröna växter på Fjärilshuset. Fotografera skarpa närbilder av dessa kraftdjur som både fascinerar och förundrar mig.

✶     Att få en efterlängtad ursäkt.

✶     Körsbärsblommorna i Kungsträdgården och människor som frågade ”kan du ta en bild på mig?”.

✶     Decoupage på påskägg.

✶     En möjlighet att kunna hjälpa en medmänniska i sommar som också öppnar möjligheten för mig att resa iväg ett tag.

Blomsterhav Drottninggatan - reaktionista.se

✶     Blomsterhavet vid Drottninggatan som tröst i sorg och rädsla.

✶     En långsam och lugn påsklunch för två med alla favoriter på tallriken.

✶     Få med mig soppa hem till en trött kväll.

✶     Att få en påskpresent som gör att jag kan investera i medlemskap i Influencers of Sweden. SÅ EFTERLÄNGTAT!

✶     Barn som försöker förstå sig på världen.

Påskselfie i gula toner - reaktionista.se

✶     Skärtorsdagsmässans djup och svärta som tar mig in till mitt innersta rum.

✶     Pecannötspaj med kola.

✶     Det lilla växthuset från Rusta som precis rymmer 3 x 7 små plastkrukor på varje hylla så att mina paprikaplantor kan få fortsätta växa.

✶     Hälsa på bekanta ansikten på tåget.

✶     Bli medbjuden på segeltur i sommar. Att ha saker att se fram emot.

Atlasspinnare Fjärilshuset - reaktionista.se

✶     Atlas-spinnaren i all sin prakt.

✶     Hitta en lösning på ett problem som jag har klurat på ett bra tag nu.

✶     Påskkollekten som gick till BRIS,  i minnet av när jag hade behövt någonstans att ringa som barn.

✶     Färgmatchning ↓

✶     De små tunna gröna växterna i mitt drivhus som viskar om kraften i att växa.

Påskkaffe - reaktionista.se

✶     Psalm 769.

✶     Få med sig en påsklilja från kyrkan och sen se hur alla gick ut genom dörrarna, tog olika håll med påskliljorna som sedan spreds över stadens gator.

✶     Solnedgångens rosalila pastelltoner.

✶     Komma ikapp med redigering av foton och samtidigt gå tillbaka i tiden till vackra upplevelser och stunder.

✶     Ljusspeglingen av frukostskålen i solskenet.

Frukostyoghurt - reaktionista.se

STJÄRNLÄNKAR

✶     Marias vårtecken som fick mitt hjärta att svämma över av solsken. Kolla in hennes växtinlägg också – så vackra foton och välbehövliga tips.

✶     Att byta sticklingar är något av det finaste jag vet. Sandra ordnar sticklingsbyte även i år. Kolla i kommentarerna för att hitta vad du söker. Kanske har du de växter jag drömmer om?

✶     Sofia som alltid ger så viktiga perspektiv på tillvaron har gjort det igen. Varför räcker tiden aldrig till?

✶     Athena Farrokhzad sätter ord på det som inte har ord än.

✶     En bloggare som levererar livlärdomar på löpande band är Lovisa. Enjoy!

Hur var din påsk? Har du sett något fint?

 

Kommentera

Det är svårt att börja skriva om veckan som gått. Jag började med att ta vara på våren, packa och bygga förväntan inför att åka till Ina i Motala några dagar. Jag fylldes upp av vår vänskap och landade efter intensiva veckor. Vi åkte till Vadstena och det kändes som om vi var i ett paradis bland miljontals klosterliljor och vårsol. Och så hände det som inte fick hända.

Jag är djupt tacksam för att mina nära är vid liv idag. Jag förstår att ingen av oss är ”okej” än. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att leva med detta varje dag. Istället försöker jag se det som finns precis här och precis nu. För det är allt jag vet: nuet kan ingen ta ifrån mig.

Idag kommer jag hem till min älskade Asla och påbörjar en ny vecka i en värld där kärlek triumferar allt. Håll om varandra och be om en extra kram. Se varandra i ögonen och ge ett leende när du kan. Lev och låt leva. <3

Kaffe i solen - reaktionista.se

✶     Lunch och kaffe på en uteservering i solskenet.

✶     Ett spontant telefonsamtal från Linda med lärorikt bloggsnack i 20 min.

✶     Ligga i soffan efter lunchen och vila mig, somna en liten stund.

✶     Sitta i Vadstena klosterkyrka och andas i all chock och sorg.

✶     Friheten i att cykla. Att kunna stanna längs vägen och plocka tussilago, och känna vinden i håret.

Tussilago - reaktionista.se

✶     När Asla självmant gick in i buren och la sig när jag skulle lämna bort henne.

✶     Vitsippor! Som jag har längtat!

✶     Kattvakter som ser fram emot att ta emot min pälskling.

✶     Att jag orkade cykla nästan 1,5 mil på en dag och hur bra det kändes efteråt.

✶     Annies skitgoda stroganoff och att få bjuda en vän på den.

Svan på Vättern - reaktionista.se

✶     Skuggor av växter bakom gardiner.

✶     Boken 52 list project som gör mig så lugn. Varje stund med den är kvalitetstid.

✶     Vita svanar skridandes fram på en kuliss av blå toner.

✶     Känslan av att regering och samhällsberedskap har hanterat krisläget stabilt.

✶     Ligga bredvid en vän bland blåsippor i mossan och leta vinklar.

52 list project - reaktionista.se

✶     Få sms och meddelanden från älskade vänner att de är oskadda.

✶     Att jag nog för första gången börjar lära mig höger och vänster.

✶     Blåsippor som bredde ut sig i klungor längs skogsvägens backar.

✶     Att luta huvudet mot varandra efter en lång dag.

✶     All medmänsklighet och kärlek under #openstockholm som visar att en annan värld är möjlig – och att den redan finns här mitt ibland oss. Bilderna från Sergels torg idag. Allt jag ser i mitt flöde där människor sträcker ut händer, ber om hjälp, får hjälp. Öppnar, finns, står bredvid.

Blåsippor Knäppaviken - reaktionista.se

✶     De skira ljusa tonerna av vårskog.

✶     Ett hav av klosterliljor – vita klockor och gröna blad så långt ögat kunde nå! Så glad att de inte hade blommat ut än.

✶     Ligga på rygg på en brygga och titta på molnen.

✶     Årets första glass!

✶     Kyrkfönster upplysta av sol.

Klosterliljor Vadstena - reaktionista.se

STJÄRNLÄNKAR

✶     Pysselbolaget har sammanställt några riktigt härliga tips på påskpyssel. Så mycket fina påskpyssel som cirkulerar runt nu.

✶     Lovisas uppmaningar efter attentatet i Stockholm.

✶     En kärleksförklaring till Stockholm av Emily.

✶     Elin tipsar om hur du bäst rengör teknikprylar.

✶     Mikaela har släppt april månads tema för Monthly Makers.

Vad gör dina dagar lättare?

 

Kommentera

Det går inte att vara tyst i dagar som dessa.

Till dig som inte orkar, som stänger av, inte klarar av att ta in mer: Det är okej. Du är okej. Du är det viktigaste. Vi kan inte göra allt. Det är inte alltid det ens finns något att göra. Det är okej.

Pray for Stockholm - reaktionista.se

7 april 2017.

Jag sitter på Det gamla konditoriet i Vadstena när jag nås av nyheten. Jag läser på Aftonbladet. En lastbil har kört längs Drottninggatan, in i Åhléns City. Kroppen känns stum. Jag måste ringa Eva, säger jag till min vän som sitter mitt emot och tar emot mig. Gör vad du behöver, svarar hon med kärlek.

Jag får veta att Evas dotter sitter på ett tåg på väg in mot Stockholm. Evas barn med respektive är i säkerhet. Hon ringer nu, jag måste ta det, säger Eva och vi lägger på. Jag tar en klunk kaffe, känner hur mina händer skakar. Hur kan någon vilja göra så här? Varför?

Jag kollar Facebookflödet, försöker få någon ordning på vilka som är i säkerhet. Ansikten far igenom mitt huvud. Namn. Linda, Farida, Lovisa, Nathalie, Julia, Alicia, Anna María, Linda, Amanda, Jennie, Agnes, Simon, Jessica, Ina, Amy… Jag kan inte tänka klart. Chockgråten väller upp och jag försöker desperat skölja ner paniken med kaffe.

Jag inser att det är omöjligt för mig att ringa in alla vänner i Stockholm. Ändå fortsätter namnen och ansiktena rulla på näthinnan. Jag får veta att Lovisa sitter fast på sitt kontor, men i säkerhet. Jag skickar sms till de jag inte ser någon uppdatering från. Linda svarar att hon är okej. Jennie är oskadd. En efter en meddelar de att de är i säkerhet. ”Markera dig som säker” dyker upp på Facebook och jag markerar de jag vet. Jag scrollar och scrollar och glömmer att andas.

När jag har koll på att alla mina nära är i säkerhet sitter jag i Vadstenas mäktiga klosterkyrka. Jag har tänt ett ljus och två flickröster sjunger tröst in i mitt hjärta. Chocken lägger sig. Sorgen och ilskan kommer. Där och då inser jag att det finns människor som har det så här varje dag. Varje dag. Det är därför de flyr. Tidigare igår bombade USA i Syrien.

Jag tänker på de som inte kom hem igår. På de som inte fick de besked jag fick.
Jag tänker på de som för alltid kommer leva med sorg.
Jag tänker på alla som bevittnade dådet och som precis överlevde.
Jag tänker på räddningspersonal som behövde vara stora och starka en dag när vi alla skakade inifrån.
Jag hoppas att de alla får bearbeta detta i sin takt.

Jag blir djupt berörd av civilsamhällets insats. Det är trösterikt att se medmänskligheten och kärleken som samlas under #openstockholm. Jag är stolt över mina vänner som tar det som självklart. Som hyr bilar för att skjutsa folk hem, som tar in människor i säkerhet, som ser till att poliserna får mat i sig, som inte backar när skräcken lamslår.

Jag tror på den världen. Jag tror på mänskligheten och öppenheten.
Jag tänker aldrig ge vika i de verbala rasistiska och islamofobiska attackerna som är lika vidriga som det här vansinnesdådet. Vi svarar med kärlek. Och ännu mer kärlek.

Håll om varandra. <3

 

Kommentera

Wilda och Asla - reaktionista.se

Snart sitter jag på ett tåg till den vän som har följt mig sedan jag var 14-15 år och skrev deppiga dikter på Sockerdricka – ett forum för skrivande där deppiga tonåringar hittade tröst i varandra. Där jag och Sandra Beijer var på samma topplistor och mina läsarsiffror till och med var högre ibland. Det var ett annat liv. Jag minns det med alla känslor och också med vemod. Det var där jag hade min fristad.

Igår kväll lämnade jag Asla hos kattvakterna. Det var som om hon visste. När jag skulle leta reda på henne och stoppa in henne i buren låg hon redan i den och väntade, och gjorde inga protester när jag stängde den. Sedan gosade hon järnet med kattvakterna och verkade så nöjd med att få komma bort en stund. <3

I och med resan tar jag också en paus från den här platsen. Påsklov kan vi kalla det. Jag känner att jag inte riktigt har kunnat slappna av helt efter kongress och högskoleprov. Det ska jag göra nu. Släppa all prestation, bara vara, läsa böcker och promenera i vårsol. Och under tiden hoppas jag att min hjärna lägger saker på rätt plats.

Det är som om jag behöver pausa ibland för att få perspektiv. Jag har så många idéer på vad jag vill skriva och berätta om, vad jag vill göra mer med utgångspunkt från den här plattformen. Jag behöver sortera i idévärlden. Jag kommer att fortsätta samla stjärnögonblick till söndagarna, för de är så viktiga för mig.

Jag ska gå in i påsken och låta sorg och glädje gå sida vid sida. När jag kommer tillbaka ska ni få se vad jag har hittat på till Monthly Makers. Ni har väl inte missat att Mikaela har släppt temat för april?

Var rädda om er och ta vara på livet och varandra.

Med värme,
Wilda

 

Kommentera
%d bloggare gillar detta: