Så länge det gör ont är det ingen fara.

Idag är det Self Injury Awareness Day. Jag ser ärren på mina armar och påminns om en tid då jag bara kunde må bra om jag skadade mig själv. När jag tänkte ”så länge det gör ont är det ingen fara”.

The past

I somras badade jag på en offentlig strand flera gånger och stod i köer med bara ärrade armar som drog till sig många blickar. Jag accepterade de ärr som bär min historia lite mer. Framför allt har jag under det senaste året hittat en orubblig villkorslös kärlek till denna fantastiska människa som är jag. Igår på yogapasset rann det rörda tårar nerför min kind. Av tacksamhet och kärlek inför mig själv och att jag är vid liv.

Ett viktigt kom ihåg: självskadebeteende är ofta ett sätt att överleva sitt självhat. Om du vill hjälpa någon ur det; var en medmänniska som lyssnar och hitta på något som gör det lättare att finnas till för en stund. Men det är inte ditt ansvar. Det är den drabbades och sjukvårdens ansvar. Du räcker till precis som den du är; den som går bredvid.

Idag tänkte jag inte skriva mer om det än så. Läs gärna mina äldre texter i ämnet.

4 avtryck, RSS

  1. Mikaela 1 mars, 2016 @ 13:00

    Vad fantastiskt att läsa att du känner villkorslös kärlek till dig, så fint att få känna så <3

    • reaktionista 1 mars, 2016 @ 15:24

      Ja det är verkligen magiskt. På något sätt är jag tacksam för att jag tvingats ut på den smärtsamma resan så jag har kunnat nå hit.

  2. Anna María 1 mars, 2016 @ 13:47

    Fina Wilda <3

Din mail kommer inte att publiceras.

%d bloggare gillar detta: