Lucia är en av mina finaste högtider och i år blev det extra fint. Veckans finaste var luciahögtiden i Västerås domkyrka i onsdags där allt blev tusen gånger finare av att vi höll varandras händer medan vi lyssnade till körerna. Och att sen få somna och vakna i hans närhet. <3

Påfrestningarna är stora på kroppen nu. Jag har brottats med smärta i nacke och axel i flera dagar, som bara blev värre av mina försök att lindra. När smärtan var så hög att jag fick panik fick jag ta till det jag bara gör i nödfall: antiinflammatorisk medicin. Imorgon måste jag ringa vårdcentralen. Det är intensivt i skolan, med det sista grupparbetet som ska redovisas på torsdag och tentastudier som jag inte hinner med riktigt som jag vill. Att vara kär och bara vilja spendera all tid med honom har också lett till att jag har tappat en hel del rutiner jag behöver. Därför fick vi ta den här helgen ifrån varandra så att jag kunde återhämta mig, förbereda mig inför julen och landa i hur jag känner. Det är svårt när jag saknar honom så mycket, men nödvändigt för att det ska hålla i längden. Jag är tacksam för vår öppenhet.

Nu startar en ny vecka som avslutas med julfirande på flera håll. Jag behöver fokusera på mina självvårdande rutiner och att ta en dag i taget, så att stressen håller sig på avstånd. Julen är en svår tid med smärtsamma påminnelser samtidigt som det idag också rymmer både gemenskap, kärlek och minnen av glädje. Jag ser fram emot de minnen vi tillsammans skapar av den här julen. Jag vill ge dem en känsla av ro och vila.

Luciahögtid Västerås domkyrka 2017 - reaktionista.se

     Jul, jul strålande jul och hur den efter att flyktingsituationen kom nära fylls med en annan mening.

     Att få det jag behöver utan att behöva be om det.

     En vän som påminde mig om att jag är omtyckt just för att jag är den jag är, och att jag inte behöver förändra det, när hjärnspöken från förr dök upp.

     Att tabletterna tar ner inflammationen och gör smärtan uthärdlig, hur mycket jag än önskar att jag slapp äta dem.

     Aslas mysiga sovställningar.

Asla - reaktionista.se

     Hans tindrande ögon.

     Att våga säga det där jag inte visste hur jag skulle säga.

     Era fina ord om Hillevis intervju med mig som värmer och berör. Extra fint när människor som jag inte visste följde mig har hört den. Det är så värdefullt när andra berörs av det som också berör mig djupt. Tack! <3

     Att värma varandra i kylan.

     Beställa de sista julklapparna och veta att det för mig blir en mer hållbar jul i år.

Winter woods in Sweden - reaktionista.se

     En långpromenad i min älskade skog med en vinterhimmel som rörde mig till tårar.

     Att han köpte valnötsbröd till frukost utan att veta att det är min favorit.

     En finsktalande person som medhjälp i Melodikrysset.

     Ärliga raka samtal om det som är svårt och annars skulle skapa rädsla.

     Glögg och lussebulle till frukost på lucia – en av mina nya traditioner som jag håller hårt i.

Luciafika- reaktionista.se

     En föreläsare som kan leverera dramatisk fakta på ett odramatiskt sätt och låta oss reagera själva.

     Sätta gränser och att det tas emot med acceptans och förståelse.

     Få ett mail från en läsare som berättade att något jag har skrivit har gett hen insikter som kan vara en hjälp mot ett bättre liv. Jag vet knappt vad jag ska svara på sånt. Det är ju därför jag gör det jag gör här.

     Meditera i grupp och känna en outtalad men påtaglig gemenskap.

     Få iväg några julkort i sista stund.

Street art Eskilstuna - reaktionista.se

     Att Eskilstuna kommun låter konstnärer dekorera tunneln under järnvägen med street art. Mer sånt!

     Att få följa med en vän när hon fick nycklarna till en stor dröm och frihet i handen.

     En snövit värld som dämpar ljud och andra intryck.

     När en kvinna släppte fram ett äldre par i kön till luciahögtiden så att de skulle slippa halka runt och frysa.

     Strukturen på is och att kunna se alla detaljer i den. Ser det inte lite ut som en julstrumpa ändå? 😉

Ice macro reflection - reaktionista.se

Jag ligger efter en del i mitt bloggläsande, vilket ju inte är så märkligt på grund av livet osv, men igår hade jag chansen att läsa ikapp de där inläggen jag har sparat som olästa på Bloglovin och längtat efter. Här kommer några guldkorn:

STJÄRNLÄNKAR

     Ingen Lucia utan Jonna Jintons lucianatt i vinterskogen. Jag kan inte beskriva hur vackert och berörande detta är. Du måste se själv.

     Vicky, min saknade vän i USA, har gjort en fantastisk resa längs highway 1 med häpnadsväckande vyer.

     En text som rörde om och satte fingret på så många känslor var Christins text ”Min tur nu”.

     Johanna har öppnat webbshop! Såååå vackra foton som du garanterat kommer vilja ha på din vägg.

     Smaka på det här ordet: Lussebullekladdkaka. Så, nu får du baka. Tack Agnes!

Vad gör dina dagar fina?

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

7 kommentarer

  1. en fin grej med traditioner och återkommande högtider ändå tänker jag, att man får chansen att skapa om sina egna minnen. sånt som blev fel och mörkt kan man få börja bygga om. det kommer något nytt och då kan man få bygga om berättelsen så den blir vad man själv ville istället för det som en gång hände. allt gott och grattis till kärleken <3

  2. blev så glad av att se dina kommentarer idag <3 tänker att ibland blir det så med ens bloggläsande, som du nämner här. för mig kommer livet emellan då och då, och det är ju inte så mycket att göra åt då. jag tycker det är så himla fint att få hänga med i dina stjärnögonblick, tack för att du delar med dig!

  3. Vilket mysigt typ av inlägg detta är! Och grattis till kärleken! Låter som en trygghet. Jag har, fast jag lämnat mycket destruktivt, en tendens att ändå träffa destruktiva/trasiga personer. Inget fel med det, alla befinner sig där de är liksom, men fattar inte varför det blir så. Är det nåt du känner igen eller har nåt tips/tankar om? Haha, ursäkta att jag har värsta frågestunden – först om kläder och nu detta :)))

Lämna ett avtryck