Världspoesidagen 2018.

Jag minns när jag som 11-åring vann min första dikttävling. Jag minns alla år på poesiforum i tonåren som gav mig mod att dela. Jag minns att skrivandet fanns där, när inget annat fanns. Genom metaforer, liknelser, kontraster och gestaltade känslor lärde jag känna mitt inre. Jag tänker på hur jag inte vet vem jag är om jag inte skriver. Tack för att jag fick orden. Jag hade inte varit här utan dem. Dagen till ära ville jag så klart skriva något. Jag hämtade inspiration från den dikt jag skrev förra året i samband med Monthly Makers tema ”kontrast”.

Världspoesidagen 21 mars 2018 - reaktionista.se

Då; höstlöven virvlandes
mot kullerstenen
Handflator som slår i stormen
De tar mina händer
Jag sjunker in, sjunker bort
Låt dom göra vad som helst
vad som helst

Nu; stjärnhimlen ligger klar
över betonghusen
Ödmjuka läppar möts i månsken
Du tar emot min styrka
Jag är trygg nu, trygg här
Låt mig få veta vad kärlek är
att kärlek är


TRANSLATION

Then: Autumn leaves swirl
against the rockstone
Punching palms in the storm
They take my hands
I sink in, sink away
Let them do anything
anything

Now: The starry sky is bright
over the concrete buildings
Humble lips unite in the moonlight
You embrace my strength
I’m safe now, safe here
Let me know what love is
that love is

 

Här finns mer poesi att läsa. Jag vill också rekommendera er det bästa poetiska verket jag har läst, nämligen ”Det här är hjärtat” av Bodil Malmsten. Må hon vila i frid.

Har du någon favoritpoet?

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

2 kommentarer

Lämna ett avtryck