Vecka fyrtio.

Hej oktober! Nu kommer mörkret och kylan. Och de tända ljusen, varma filtarna och rykande tekopparna. Jag ska se till att denna vecka rymmer mycket av det sistnämnda. Den andra seminarieuppgiften för kursen är i fokus denna vecka. Först ska vi klara av det första seminariet idag. Därefter blir det intensivt arbete med att sammanställa intervjuer, läsa kurslitteratur, analysera och skriva skriva skriva. En del tid kommer också gå till föreläsningar.

Det känns som en lugn och ganska förutsägbar vecka. Peppar peppar, för den kan lika gärna ändras när som. För vet ni hur vanligt det är att jag en halvtimme efter att jag publicerat veckoplanen får besked som ändrar om alltihop? Minst varannan vecka händer det. Livet. Det händer ju. Så låt oss se hur jag tror att min vecka kommer att se vecka fyrtio.

Bullet Journal vecka 40 - reaktionista.se

Veckoplan

måndag | seminarium i psykologiska teorier om mänskligt beteende på förmiddagen, planeringstid med studiegruppen efteråt och sen får vi se om det blir frigörande dans i Västerås på kvällen eller om det får vänta en månad.
tisdag | studier på förmiddagen och föreläsning på eftermiddagen. bloggtid/studier på kvällen.
onsdag | föreläsning om funktionshinder på förmiddagen och studier på eftermiddagen. bokredigering på kvällen.
torsdag | övning i problembaserat lärande utifrån feministiskt och antidiskriminerande socialt arbete på förmiddagen, studier på eftermiddagen och promenad på kvällen.
fredag | bloggtid och studier på förmiddagen, träff med studiegruppen och yrkesverksamma praktiker på eftermiddagen. meditation på kvällen innan Idol-häng i soffan.
lördag | fri dag för det som behövs, och en chans att vara ute lite extra i naturen.
söndag | vila, planera och förbereda inför veckan som kommer.

Veckans self-care

Jag vill komma igång med lite nya rutiner denna vecka, mer grundande sådana. Morgonyoga och kvällsläsning skulle vara fint att få till så det ska jag fasa in där det passar. Jag behöver också hitta de där pauserna då jag tar en powernap eller vilar hjärnan framför fotoredigering en stund (vilket är en meditativ känsloprocess för mig).

Veckans höjdpunkt

Jag ser verkligen fram emot torsdagens övning utifrån problembaserat lärande. Jag lär mig otroligt mycket av att förhålla mig kritisk och att få problematisera. Det är ofta då jag får nya perspektiv. Det verkar lovande!

Veckans blogg

Jag vill bli klar med mitt inlägg om PTSD, skriva något mer vardagsnära och samla stjärnögonblicken stegvis under veckan. Det finns som en nyförälskelse i bloggandet i mig just nu som jag försöker ta vara på och se vart den leder mig. Tycker så mycket om att känna mig i flow med bloggen.

dela med dig av dig själv i pusselbitar

Veckans utmaning

Att hitta balans i vad jag ger i studierna, så att jag inte ger för mycket eller för lite och därmed kan hitta balans på andra plan istället. Att ge av mig själv i pusselbitar och portionera ut orken där den verkligen behövs är en ständig utmaning. Jag behöver inte göra allt på en gång bara för att jag kan. Så denna vecka återanvänder jag rådet ovan som jag skrev till mig själv för några år sedan.

Veckans matsedel

Jag lagade ett gäng portioner av palak paneer med halloumi igår, så det får stå på matsedeln i början av veckan. Daniel har fångat en hel del regnbåge i helgen så kanske blir det något gott av det i veckan. Annars är jag sugen på att testa mer anti-inflammatorisk kost och klickade därför hem Food Pharmacy igår. Det känns som ett viktigt steg för den här kroppens välbefinnande.

4 kommentarer

  1. Mmmm..det där tog där det skulle. Speciellt efter min egen insikt under september. Det ska jag bära med mig tillsammans i det nya jag går in i ny, att ge av mig själv i pusselbitar. Det är inte riktigt jag, jag är lite allt eller inget och det blir sällan bra. Jo, kanske när jag är i fullständig balans men inte när det stormar. En pusselbit, så vackert på något sätt. <3 tack fina för dina inlägg, de ger alltid så mycket!

    • Jag blir så rörd när mina texter träffar rätt hos någon annan. Jag skriver dem ju som ett samtal med mig själv och får alltid ut något av det, men när det också ger någon annan något så blir det extra fint. Den insikten gav mig mycket, eftersom jag själv är precis likadan. Jag är som ett ivrigt barn för det mesta, som bara ger allt jag är på en gång. Men när jag försöker dela upp det i pusselbitar känns det som att jag värderar mig själv högre, och är mer varsam med det som är jag. Varje pusselbit. Jag glömmer det så lätt för att det inte är naturligt för mig, men det ger mycket självkärlek när jag kan följa det rådet.

Lämna ett avtryck