Vecka fyrtionio.

För ett år sedan bet kylan i våra kinder och fingertoppar när han sa att han ville vara med mig hela tiden. Rosa moln och fjärilar i magen levde upp under supermånen. När mina läppar mötte hans trodde jag inte att hjärtslagen skulle hitta normal rytm igen. Det gjorde de tack och lov, för den där nyförälskelsen var bara jobbig jämfört med den trygghet som är grunden av oss. Haha, alltså högkänslighet och förälskelse är ingen kul kombination. 😉

Nu när vi har varit ett par i ett helt år vet jag att den tryggheten är något som blir stadigare dag för dag. Jag kan luta mig mot den, och den hittar hem i mig. Vi fyller i varandras tomrum och tillsammans blir vi bättre. Daniel är min initiativkraft och mitt bollplank, min trygga hamn och debattmotståndare. När jag inte vågar hittar han mitt mod. Idag ska vi fira den stora dagen med dagspa på Dufweholm.

Annars är det en stillsam vecka. Med kaffekopp och kurslitteratur vid skrivbordet och i soffan. För att sen till helgen få tid till att umgås med vänner och gå på julkonsert. För om det är något jag ska göra hela vägen fram till jul är det att carpa julstämning. Är ni på?

Bullet journal vecka 49 - reaktionista.se

Vecka fyrtionio

måndag | årets sista examinerande seminarium på förmiddagen (!!!) och sen åker jag och Daniel iväg på spa på eftermiddagen för att fira ett år som par. <333
tisdag | egna studier och bloggande under dagen och bokredigering på kvällen.
onsdag | egna studier och bloggande under dagen. en foto/loppispromenad beroende på väder.
torsdag | föreläsning om socialtjänstlagen på förmiddagen och reflektionssamtal om etiska dilemman med studiegruppen på eftermiddagen.
fredag | egna studier och bloggande under dagen, meditation på kvällen.
lördag | träffa en vän under dagen och i övrigt spendera dagen som jag känner för just då.
söndag | planera veckan och sen åka iväg till Västerås för att gå på The Real Groups julkonsert med vän. <3

Veckans självomsorg

Era speglingar av mina senaste inlägg ger mig på fötterna att jag behöver vara extra rädd om mig. Fy fasen vilken höst det här har varit för min kropp och vilken påfrestning det gör mentalt. Jag är så tacksam för att ni ger av er värme och yttrar era oroliga ord, så att jag ser allvaret. Jag har så lätt för att vifta bort det svåra. Det vill jag inte göra nu. Jag ska lyssna till det, och ge mig den medkänsla ni visar mig. Vara riktigt rädd om mig.

Ett sätt är att ta tillvara på julstämningen som finns lite varstans nu. Ett annat är att ta mig tid för powernaps på eftermiddagarna, ett tredje är långsamma promenader i frisk luft. Dagboken vill jag använda mer flitigt, och mest av allt ska jag låta dagarna få bära sig själva.

Veckans studier

Efter dagens seminarium är det bara en föreläsning denna vecka. Det är förrädiskt att tro att det gör studierna lugna. Jag har en hel hop lagar att lära mig och förstå, för att inte tala om hur de relaterar till varandra och vilka olika tolkningar som kan göras. Sånt kul ska jag syssla med i veckan. På tisdag ska jag lägga upp en plan för studierna inför tentan den 14 januari så att jag känner att jag får ett grepp om tiden. Socialtjänstlagen är huvudfokus i läsningen denna vecka.

”Don’t worry if you make waves simply by being yourself. The moon does it all the time.”

Veckans självreflektion

Citatet denna vecka påminner mig om att jag är unik. Ibland, eller ja för det mesta, kan jag känna mig så konstig och udda. Jag ser saker på ett annat sätt än de flesta andra. Åtminstone upplever jag det. Min positiva livssyn, de högkänsliga sinnena, min djupa livserfarenhet, den analytiska förmågan och det normkritiska tänket för mig ibland bort från andra människor. Men när jag befinner mig i sammanhang med andra som också har delar av detta eller några delar, så är jag inte konstig längre.

Jag kan ibland bli rädd för att påverka andra människor med mitt unikum, på samma gång som jag vill det. Jag blir rädd för att inte kunna känna samhörighet, att tvivla på min egen magkänsla och mina perspektiv, att inte kunna stå kvar vid mig. Jag vet inte om jag någonsin kommer att vänja mig, men jag hoppas att jag en dag kan sluta vara rädd för de spår jag lämnar efter mig.

Veckans blogg

Ni ska få se hur jag gjorde min dörrkrans och så tänkte jag prata lite om att fira en hållbar jul. Sen får vi se vad det blir. Om tid finns ska jag jobba på mer innehållstäta inlägg. Som alltid avslutar vi veckan med stjärnögonblick. Det roligaste just nu tycker jag nog ändå är att jag har börjat få så mycket idéer inför nästa år. Som det känns nu tror jag faktiskt att det kan fungera i den omfattning jag tänker mig. Spännande! Lovar att berätta mer så snart det har landat lite 😉

Vad skulle du vilja göra denna vecka? Hur ser dina dagar ut?

Lämna ett avtryck