Jag får vara ifred nu - reaktionista.se

Det är femton år sedan jag åkte iväg i socialjourens bil i en svart polotröja och ett par blå jeans. Det var vad jag fick med mig. Jag visste ju inte att jag inte skulle åka hem igen. Den dagen förändrade mitt liv för alltid. I bilen satt en skräckslagen 17-åring som hade varit stark alldeles för länge. Om inte min kropp hade reagerat med instinktiv panik på förslaget att åka hem igen hade mina nej inte hörts. Tack vare skräcken som la en synlig skugga över mina rörelser sov jag i någon annans hem den natten. 

Några veckor senare satt jag på den kalla farstukvisten utanför familjehemmets ytterdörr och undrade varför jag inte hade en egen nyckel. Och jag undrade om någon någonsin skulle kunna älska mig. Jag vandrade i timmar ute i kylan den vintern och planerade min flykt bort från allt. Jag ville inte vara en börda mer. Jag hade förlorat nästan alla människor i mitt liv över en natt och jag trodde inte att det fanns en väg igenom. Sommaren som följde gjorde jag allt för att komma undan livet, men jag kunde inte besegra mina överlevnadsinstinkter. Idag är jag djupt tacksam för det. Jag visste inte då att det jag gick igenom skulle hjälpa mig att se andra och vara en vuxen som jag själv hade behövt. 

Jag önskar att någon hade trott på mig den dagen. Jag önskar att någon hade frågat mig vad jag ville, vad som var viktigt för mig, att någon hade hållit om mig i tystnaden och sagt att jag var trygg. Jag önskar att någon hade sett något långt innan. När jag slutade äta, när jag skadade min kropp, när jag skrek i klassrummet, när jag inte ville gå hem, när jag lekte gränslösa lekar på dagis, när jag alltid hade hål i tänderna och när jag inte gick till skolan för att jag bara ville få vara ifred. Än idag lever jag med konsekvenserna av det. Jag tar hand om dem en efter en. Tar tillbaka det som var mitt, ger mig det jag aldrig fick.

Allt den där 17-åringen önskade var att få vara ifred. I fred. Den här dagen är till henne, mitt modigaste jag. En dag för min självständighet. En dag för min frihet. Så idag omsluter jag mig i tystnaden och vilar där. Ifred.  

10 kommentarer

  1. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  2. Just de orden brukar jag också ofta använda och vila i. Att jag äntligen får vara ifred. I fred.

    Tack Wilda för alla dina ord <3

    /Ro

Kommentera