En återblick och sammanfattning av året som gått. Det har varit ett kämpigt år, med en depression som följt mig genom en separation, intensiva studier, en praktikperiod som blev mer påfrestande än väntat, inträde i arbetslivet m.m. Tack alla ni som tagit emot, lämnat ifred, stått ut, hängt med, stöttat, lyssnat, tröstat och väglett mig genom detta år. Utan er, ja då hade jag varit en spillra på ett mörkt och stormigt hav.

Kronskogen januari 2019 - reaktionista.se

I januari skrev jag juridiktenta med ryggskott mitt i en antibiotikakur efter borrelia. Och klarade den! Jag försökte kompensera med dagliga promenader och styrketräning med devisen “gör mindre än du orkar” som följde mig genom 2019. Jag åkte till smärtmottagningen i Nyköping för att få ett sjukintyg inför höstterminens praktik, startade FB-gruppen “att växa ur trauma” och hängde med fina vänner (och deras ungar).

Socialtjänstlagen och kaffe - reaktionista.se

Februari innebar ny kurs: “social utsatthet och ohälsa” vilken mynnade ut i ett meningsfullt projekt med personer med erfarenhet av hemlöshet. Jag skrev mitt första CV och sökte jobb hos socialpsykiatrin, åkte till Sundsvall på kongress med Feministiskt initiativ, njöt av bastubad på River Relax, kämpade med samborelationen, öppnade världen “Spotify” för stjärnföräldrarna, var på bio med tjejgänget, gick all in på KonMari-metoden, genomförde ett bloggsamarbete, planerade en självhjälpsserie på bloggen och köpte mig en cykel. Det kanske inte var så konstigt att jag somnade i kurslitteraturen. Någonstans här började den tomma känslan i bröstet övergå i en existentiell ångest.

Vinterskogen - reaktionista.se

Bullet Journal vecka nio - reaktionista.se

Under mars månad fick jag min första riktiga anställning, som boendestödjare. Jag började ge blod, återinsattes som ordförande i Fi Sörmland efter några års frånvaro, målade akvareller, skrev på mitt bokmanus, slöjdade på en vacker blomhylla och avslutade projektarbetet. Det jag inte kunde erkänna då var att jag i slutet av mars kämpade varje dag för att stå emot allt starkare självmordstankar.

Ekenäs - reaktionista.se

Akvarellmålning - reaktionista.se

I april försökte jag hitta människor att prata med. Jag kände skam och sorg, hamnade i chock och kände än mer skam över att jag också ville dö när Angeliqa just lämnat. Jag kämpade på i kursen “ärendehandläggning och utredningsmetodik”, åkte på loppisrundor med Daniel, sov för lite, åkte hoj, slöjdade, besökte handelsträdgården Ekenäs. Jag försökte hitta mening. Så kom den efterlängtade resan till Norge med Linda. På bergstoppar, längs fjordar, på hotellrum och i promenader i mysiga städer hittade jag livslust igen. Närheten till världen, och jag fann svaren på vad som gjorde ont. Jag brottades med minnen av svek, från samhället och de som borde ha funnits där. Bästa vännen svarade med orden “jag var där när…” och en berättelse om ett halvt liv vid min sida.

Ulriken Bergen - reaktionista.se

Det blev maj och det akuta läget hade vänt. Jag var trött och gjorde allt jag kunde för att försöka hitta ljus. Jag betade av en never ending att göra lista. Kursplanegrupp, grupparbete, stärka bloggens säkerhet genom SSL, EU-val, intro på jobb. Jag kände mig stolt över den fiktiva utredningen min grupp gjorde och lärde mig mycket i kursen. Jag och Daniel tog beslutet att bli särbos, men jag visste nog redan då att det inte skulle hålla. Jag fann glädje i en nyinköpt bokashi-kompost, att möta Vicky bland syrener i Stockholm, odling, träslöjd och fadderbarnens villkorslösa kärlek.

harsyra - oxalis acetosella - reaktionista.se

Juni började med hemtenta som avslutades med ett makalöst vackert bröllop för Linda och Erik på Kärleksfestivalen. <3 Jag åkte till Stockholms skärgård med fina vänner, som en mjukgörande retreat. Jag kom hem med sinnesro som fick sätta formen för två lediga veckor. Jag vilade, badade i ån, började med naturlig kroppsvård, började sätta ord på depressionen, spenderade några mysiga timmar med Elina. Jag fick besked om att två vänner hade gått bort och sörjde dem i gemenskap med andra. Efter en idyllisk midsommar hos Daniels familj hade jag grundat mig i beslutet om att vi behövde gå skilda vägar.

Blidö Stockholms skärgård - reaktionista.se

Midsommarporträtt Wilda - reaktionista.se

Juli tog mig upp till en fäbod i Dalarna med en stjärnmamma som firade sitt sextionde livsår som i en saga. När jag kom hem startade sommarschemat på boendet. Jag arbetade långa arbetspass, ofta 11-13 timmar, med fantastiska stöttande kollegor som gjorde dagarna korta. Jag använde de lediga dagarna till att lyssna på Sommar i P1, bada i ån och återhämta den slitna kroppen. Anders Hansen inspirerade mig att promenera längre och längre för varje dag. Jag sökte hjälp för utmattningsdepressionen, fick beskedet att kötiden var 6-12 månader. Jag plockade blåbår, åkte hoj till Malma marknad, lagade kläder – och vågade till slut skicka in mitt bokmanus till ett stort förlag.

Fryksås Dalarna - reaktionista.se

Blåbärsplockning - reaktionista.se

De långa arbetspassen tog ut sin rätt i augusti. Jag hade fortfarande roligt på arbetet och trivdes med brukarna, men jag var trött och med det också känslig. Två vänner begravdes samma vecka och sen åkte Daniel iväg och jag bodde själv igen. Mellan arbetspassen gjorde jag om strukturen på bloggen, kategoriserade om och reducerade etiketter från 2500 till 200. Jag möblerade om hemma också. Det behövdes en nystart. Strax innan jag skulle åka iväg till stugan för en vecka med skogen föll jag med cykeln. Det hade kunnat gå riktigt illa men slutade bara med skrapsår. Veckan i skogen var precis vad jag behövde för att komma tillbaka till mig själv.

Augustiskogen - reaktionista.se

Gyllene timmen Ängelsberg - reaktionista.se

September började med att Asla rymde iväg från stugan mitt i ett åskoväder innan vi kunde åka hem. Dagen efter började jag min verksamhetsförlagda utbildning (VFU/praktik) på socialtjänstens utredningsenhet ungdom på 22 timmar i veckan och en studiedag. Jag vande mig snabbt vid det höga tempot och saknade att vara där mina lediga dagar. Jag firade min födelsedag med en enkel hemmafika, samlade ihop till ett styrelsemöte i Gnesta, tillbringade en lekfull dag med fadderbarn och bästis på Parken Zoos familjedag, höll minnesstund för Dennis och firade namngivning och bröllop när Simon och Anna Maria gifte sig i Mariefred. Jag fick en refusering av förlaget som kändes rättvis och som ett löfte om framtida utgivning. Jag fortsatte storstäda, klimatstrejkade och plockade svamp. Jag köpte en aktivitetsklocka för min första månadslön och samlade steg samtidigt som vardagspusslet fick sänkta ambitioner.

Wilda 32 år - reaktionista.se

Svampskörd - reaktionista.se

I oktober hade jag en positiv känsla. Jag landade i praktiken, växte in i det nya och hade ett jämnt tempo i dagarna. Jag flög fram med 10 000 steg per dag, plockade svamp och spenderade lediga dagar med djup återhämtning: som att klättra högt upp på ett berg och besöka relaxen med Marielle och Denise. En vän flyttade “nästgårds” och vi började bygga en närmare kontakt. Det var tufft att förlora Driva Louise som kollega i “att växa ur trauma”-gruppen samtidigt som jag var glad att hon följde sitt hjärta. Jag utbildade mig i metoden BBIC som används i socialtjänstutredningar, träffade Elin över en lunch i Örebro och var med om en fantastisk 60-årsfest på Steam Hotel i Västerås.

Höst oktober - reaktionista.se

Oktoberporträtt - reaktionista.se

I början av november stod det klart för mig att det inte skulle fungera att göra min praktik på 75 % och få ihop det med CSN osv. Jag fattade ett tufft beslut att ta igen det jag hade tappat och gå upp i full tid, dvs 40 timmar praktik och helgstudier. Jag avsade mig socialt umgänge, trappade ner bloggandet och andra åtaganden. Jag la all min kraft på att ta hand om mig genom praktiktimmarna. Jag åkte med till Kammarrätten i Jönköping för en LVU-förhandling, skrev om seminarieuppgifter, gjorde ett studiebesök på familjehemsenheten, fick utbildning i suicidprevention och försökte stänga ute negativ energi och bara göra det jag behövde få gjort. Jag skapade små fönster av umgänge genom klädbytardag, en mysig kväll med Nathalie och en efterlängtad loppisrunda. Så fort jag slappnade av en dag blev jag sjuk. Jag grät ur mig besvikelse och frustration, bröt kontakten med kuratorn som inte gav mig det jag behövde och konstaterades frisk på den årliga kontrollen för bröstcancer.

Asla - reaktionista.se

December kom med en utmattning som ständigt gjorde sig påmind och mina känslor levde sitt eget liv i skörheten. Jag representerade #nykterfrizon i ett möte med kulturministern i samband med #eftermetoo, skyndade mig iväg på julmarknader innan förkylningen tog över helg efter helg. Bitterheten och hopplösheten blev tätare, och jag bekämpade den med att ha så roligt jag kunde på praktiken. En dietist gjorde det tydligt för mig att jag kan lyssna på min kropps signaler. Jag fick ihop att träffa några närstående innan jul och spenderade juldagarna i återhämtning, förkylning och väntad smärta. En arbetsdag på boendet, en dag på praktiken och snart väntar ett nyår med studier och djupa andetag.

Stockholm - reaktionista.se

Julfrukost - reaktionista.se

Vilka dagar minns du extra från 2019?

Med kärlek,

2 kommentarer

  1. Vilket fint sammanfattat år. Tack för att du delar med dig så fint och öppet. Jag är imponerad över hur du kämpat och kört på. Jag önskar dig ett gott slut och ett fint 2020. Kram fina Wilda ❤️

    • Tack snälla! Fint att få sådana ord. Det har verkligen varit en kamp men snart så blir det lite mer vila. Önskar också dig ett fint år och hoppas att vi får till att ses. Det hade ju varit väldigt värdefullt. Kramar <333

Kommentera