April 2019 tog mig ner i sorgsna djup och upp på höga fjäll. Genom utsikter och insikter har jag kunnat växa vidare med stöd och samtal. En spännande och påfrestande resa visade mig att jag är starkare än jag tror. Vitsipporna tar emot mig även i år och skänker mig ro. Livet är det äventyr jag längtat efter och trots väderskiftningarna finns en motståndskraft djupt inifrån.


2019 är mitt ledord “hämta hem din själ”. Åtta konkreta mål vägleder mig vidare i självmedkänsla, hälsa, sinnesro och personlig utveckling med självkännedom.

Ulriken Bergen - reaktionista.se

Så har jag “hämtat hem min själ i april

  • Spenderat långa stunder i min bästa skogsglänta.
  • Skrivit av mig till vänner när det inre trycket varit för stort.
  • Planterat många många frön i jorden och fått jord under naglarna.
  • Tagit kvällspromenader för mina rastlösa ben.
  • Sänkt ambitionsnivån i studierna, mest för att orken inte funnits.
  • Sökt stöd hos personer som kunnat se min styrka på samma gång.
  • Tagit mig själv på allvar.
  • Skrivit dagbok.
  • Umgåtts med vänner.
  • Målat akvarell.
  • Uttryckt mina behov.
  • Accepterat vad som känns i kroppen dag för dag.
Norway in a nutshell - Wilda - reaktionista.se

Fysisk hälsa | jag kan återhämta mig

April månad brukar vara den värsta på året för min fibromyalgi. Men trots aprils vanliga humörsvängningar har jag mått väldigt bra jämfört med andra år. Jag har en helt annan grundstyrka nu. Den har jag byggt upp dag för dag.

Jag är så stolt så jag spricker över att jag har klarat av min träning så bra som jag gjort i år. Sjukgymnastiken och de dagliga promenaderna har dessutom utökats till “bergsklättring” i Norge och cykling. Jag mediterar och gör yoga varje dag, och sedan en vecka tillbaka gör jag solhälsningar både morgon och kväll som extra stretch. Jag har ju *peppar peppar* inte varit sjuk i år heller än. Jag har inte alls fått de konsekvenser jag förväntade mig efter Norgeresan. Blir tårögd när jag tänker på det. Jag kan faktiskt återhämta mig nu.

Ett mål i år var att testa vilken mat min kropp mår bra av. Jag har ätit mer nyttig frukost än tidigare, med vitaminfyllda smoothies. I april kunde jag också konstatera att min mage tål durumvete, så det är ett alternativ till fullkorn som jag bara får ont av.

I april har jag sovit mindre men inte mått så dåligt av det egentligen. Nu förstår jag varför. I marsinlägget skrev jag nämligen “mitt sömnbehov minskar i och med ljuset”. Jag glömmer det lätt, men jag har inte samma behov av sömn nu. På vintern sover jag oftast 8-10 timmar/natt medan jag under sommarhalvåret kan nöja mig med 7-8 timmar.

Wilda och vitsipporna - reaktionista.se

Själslig hälsa | sorg och annan sorg

April har innehållit alla möjliga känslor. En hopplös trötthet har skavt i bröstkorgen en tid, men den lättar nu i vårsolen. Med en tuff start i en kurs som väckte gamla minnen och sorger till liv var det som att jag ramlade omkull ett tag. Jag sträckte mig ut och bad om hjälp. Med tillfällig terapi och ett samtal med en lärare kunde jag samla ihop mig igen. Samtalet med läraren var som ett svar på det jag sökt sedan jag startade utbildningen. Någon som såg mig som den kompetenta yrkesperson jag nu utvecklas till, och kunde möta min sorg och oro utifrån det. Det samtalet och föreläsningar i denna kurs gör mig stark och säker i mig själv. Jag har tillgång till mitt jäklar anamma som aldrig förr.

Sen kom det sorgliga beskedet om Angeliqa och jag var både rädd, chockad och arg på världen tills tårarna kom. De fortsatte rinna. Jag åkte iväg till Norge med Linda och kunde prata av mig lite mer om det som skavde inuti och bli läkt av naturupplevelserna. Resan och sällskapet, tillsammans med min bästis och stjärnmammas stöd, har tagit mig mycket längre än jag hade kunnat göra själv. Jag är fortfarande i sorg över hur orättvist livet kan vara, men jag kan kanalisera det nu.

Norway in a nutshell - Linda Resa Medvetet - reaktionista.se

Relationer| kommunikation och tid

Alla dessa fina människor jag har i min närhet. <3 Kärleken, sambon, vänner, klasskamrater, stjärnföräldrar. Vad skulle jag göra utan det? Att få resa med Linda i Norge var helt klart månadens höjdpunkt. Svårslaget. Men det finns också annan närhet som gjort avtryck. En vän som jag kan räkna med i alla, verkligen alla, lägen. Loppisrundor med sambon. Trygghet och rak kommunikation i studiegruppen. En dagstur till en handelsträdgård med stjärnföräldrarna. Klädbytardagen med en god vän. Hojåk och slöjd med en annan vän. En utflykt till Flemingsberg med två vänner för att måla. Att kunna dela sorg och maktlöshet.

Veckoplan sjutton 2019 - reaktionista.se

Studier och vardagen

Den nya kursen “Professionell ärendehandläggning och utredningsmetodik” är den tuffaste hittills för mig, för att den väcker en hel del känslor. Minnen av sorg. Samtidigt känner jag vilket försprång jag har jämfört med många just därför. Jag vet hur fel det kan gå. Böckerna sätter ord på det för mig. Jag kan integrera min erfarenhet i vad jag nu lär mig. Det är så otroligt värdefullt.

Det var en intensiv studiestart med allt samtidigt. Nu lugnar det sig lite. Jag ligger ändå bra i fas och känner mig trygg med att jag hinner läsa in allt innan tentan. Parallellt har jag gjort lite styrelsearbete för Fi Sörmland och läst in mig mer på traumaområdet.

Träslöjd blombord - reaktionista.se

Kreativitet | penseldrag och blombänk

Jag har en stillsam kreativitet i nuet. En förundran över våren. Jag ser den genom kameralinsen och känner den i mina händer när jag odlar. Det växer för varje dag nu. Jag bygger på min blombänk i träslöjden och syr om kläder. Ett följebrev tar form till mitt bokmanus och jag försöker tro på att det har tillräckliga vingar för att bära nu. På söndagarna eller på en fjälltopp i Norge målar jag spontana akvareller, förundrad över hur lilla jag kan skapa något sådant. När lärde jag mig det? Varifrån kommer penseldragen och orden? Är de verkligen mina? De känns större än så.

Akvarell vitsippa - reaktionista.se

Bloggen i april | prestationsångest

Det märks att studierna har tagit mycket tid i april, liksom resan till Norge. Alltid när tiden minskar, och orken drabbas, får jag lite prestationsångest över bloggen. Jag vill göra mer än jag förmår. Det är min svåraste acceptans-punkt.

Ändå har jag ju faktiskt fått till riktigt bra säljmail, hittat min ingång i samarbeten och ni som är här växer. Så egentligen är det bara hjärnspöken det där att jag kunde göra mer. Jag tror att det bottnar en del i jämförelser också. Jag jämför mig med andras följarantal osv. När jag bara borde jämföra mig med mig själv.

De inlägg jag skriver nu är inte så lätta att få till samtidigt som heltidsstudier och vardagsliv med kronisk sjukdom. Jag blir så glad när jag lyckas få ihop det, och slits samtidigt i att jag vill göra mer av det. Jag verkar inte riktigt hitta den där balansen än, där jag känner mig tillfreds.

De populäraste inläggen från april

Ulriken Bergen - reaktionista.se

Månadens stjärnögonblick

Att komma upp på Ulriken (fjäll i Bergen) och blicka ut över bergen och sjöarna, rörd till tårar av de mäktigare vyerna av Moder Jord.

och

En vän som skrev ett meddelande som svar på Kära dagbok med orden ”Jag var där när…” och beskrev vad hon hade följt mig igenom under majoriteten av mitt liv. Det är kärlek det.

Mål och planer för maj

  • Gå två intropass hos socialpsykiatrin.
  • Springa i löparspåret minst en gång.
  • Läsa på mer om skam och självmedkänsla.
  • Spendera minst tre halvdagar i skogen.
  • Börja skörda örter.
  • Göra en översikt av sommarens planer.
  • Skicka mitt bokmanus till förlag.

Hur var ditt april? Vad ser du fram emot?

4 kommentarer

  1. så lätt att se vad andra gör, så svårare att förstå vad mycket man faktiskt gör själv. tycker du har gjort så välgjorda, viktiga inlägg den här månaden, som verkligen visar på hur den här bloggen på många sätt är unik, och betydelsefull. heja heja till ditt bokmanus (men imponeras också av dig själv att du fått det färdigställt, oavsett vad något bokförlag skulle säga eller inte säga <3)

    • Alltså, du <3 Jag behövde verkligen de orden. Så lätt att känna sig otillräcklig i jämförelser och när annat i livet tar uppmärksamhet och tid. Det värmer mer än jag kan förklara att du säger det. TACK! <3 Jag är verkligen nöjd med att jag har fått klart det, oavsett vad som sker med det. Jag bara önskar att fler ska få lära känna min huvudperson, för hon är så dyrbar för mig. <3

  2. Så väldans fin läsning. Gladast blev jag av att Norge inte krävde så mycket återhämtning. Du är sannerligen starkare än vad både du och jag tror. <3

Kommentera