Juni 2019 var uppvaknanden, sorg, stor glädje, kärleksfest och ännu några högskolepoäng avklarade. Framför allt var det en månad då jag vågade erkänna för mig själv att jag har haft en lång djup depression. När jag kunde berätta det för andra utan skam började den hävas. Efter några dagar i skärgården var jag utvilad och kunde se världen med klarare lugnare blick, och nu finns det krafter till liv igen. Nu startar jag på nytt. Men först vill jag se tillbaka på det som juni gav mig.


2019 är mitt ledord “hämta hem din själ”. Åtta konkreta mål vägleder mig vidare i självmedkänsla, hälsa, sinnesro och personlig utveckling med självkännedom.

Blidö Stockholms skärgård - reaktionista.se

Så har jag “hämtat hem min själ i juni

  • Samlat hopp.
  • Spenderat flera dagar i skärgården.
  • Skrivit dagbok.
  • Cyklat iväg och badat i ån.
  • Ventilerat med vänner.
  • Vågat sätta välbehövliga gränser.
  • Minskat min tid på sociala medier vissa dagar.
  • Satt mig själv först.
  • Vågat närma mig mörkret inuti som skrämde mig så.
  • Tagit upp något svårt.
  • Sparat blommor och upplevt naturen med alla sinnen.
  • Inte presterat på flera dagar.
  • Bara varit.
  • Lyssnat på regnet och vinden.
  • Fotograferat väder och vind.
Hållbar kroppsvård - reaktionista.se

Fysisk hälsa | hållbarhet och en volt

Den fysiska hälsan är stabil. Förutom trötthet vid större ansträngningar som hemtenta (vilket är givet med mina kroniska sjukdomar) så mår jag väldigt bra i min kropp. Jag håller mig frisk, äter mat som är snäll mot magen (följer fortfarande FODMAP).

En ny grej är att jag testar naturliga produkter för kroppsvård och har bestämt mig för att sluta färga mitt hår med vanlig hårfärg. Nu tvättar jag håret med aleppotvål och äppelcidervinäger (som balsam). Nästa hårfärgsförsök blir henna.

Jag fortsätter min styrketräning så gott som varje dag, med undantag för några semesterdagar. Det jag vill ha in mer av är yogan, och kanske blir det mer så när jag bor själv och får tydligare och egna dagsrutiner i höst. Jag cyklar mer och mer och det gör så klart också sitt, förutom att det ger en stor frihetskänsla.

Det enda som jag kan klaga på var att jag utan överdrift voltade av en gunga och slog i ryggen och nacken. Det hade kunnat gå riktigt illa, så därför kändes det som en gåva att bara vara lite extra stel och öm några dagar efteråt.

Midsommarporträtt Wilda - reaktionista.se

Själslig hälsa | mörkret och skammen

Jag har varit djupt depressiv under många månader nu, bakom en tapper yta. Nu vågade jag säga det för jag skäms inte längre. Kanske för att det har vänt nu. Men när jag var mitt i det, när jag varje dag i tre veckor kämpade mot aktiva självmordstankar vågade jag inte prata med någon. Jag ska skriva mer om det sen. Kanske var det Angeliqas bortgång som gjorde det svårt att berätta, eller att livet liksom ska kännas bra nu.

Även orsakerna till depressionen tar vi en annan gång. Just nu vill jag bara njuta av att kunna skratta från magen, vila i mina snälla mjuka tankar och omge mig med kärlek. Om du ens är i närheten av suicidnära eller mörka tankar vill jag säga: det är okej. Det finns inga val i det. Hur mycket du än vet om självhjälp, meditation och hur mycket du än kämpar själv så hjälper det inte alltid. Du behöver inte vara tapper, du behöver inte skämmas. Du får känna vad du känner.

En sak är säker: jag kan inte begränsa mig. Jag kan inte vara mindre än jag är. Då slutar jag vara jag, och till slut finns jag liksom inte kvar. Jag har kommit en lång väg hit. Det borde ha varit omöjligt. Jag vet inte hur en återhämtar sig från det, om det ens går. Jag vet att det hjälper att jag delar med mig.

Mitt i allt det mörka finns ju ändå stunder av ljus och kärlek och glädje. Även om jag har gått som lite i en dimma inuti så är en depression inte ett konstant tillstånd, i alla fall inte för mig. Det ljusa blir lite dämpat. Två veckor av ledighet hjälpte tröttheten att flyga iväg och jag känner mig balanserad igen. Trygg. Som en nystart. Men det kommer att ta sin tid att hitta hem helt.

Linda och Erik - reaktionista.se

Relationer| kärlek, döden och trygghet

Juni månad har omgett mig med starka kloka människor och jag har valt vem jag träffar med omsorg eftersom det inre har varit skört. Ett extra tack till Therese, bästisen som finns där i ord och handling i alla lägen, och stjärnföräldrarna som ställer upp med både praktiskt och känslomässigt stöd.

Att få fira kärleken under Linda och Eriks bröllop var som att svepas in i ett rosa moln med hjärtemojis vart jag än tittade. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket det betydde för mig att vara där och få dela den dagen med fru Vismer och resten av kärleksklanen.

Juni har också kommit med sorg. I torsdags somnade en partikamrat in efter en lång tids kamp mot cancer. Det var han som värvade mig till Fi 2013, och gav mig mod att kandidera som ordförande där första gången. En annan vän från förr gick bort till följd av sitt missbruk och den tragiska utgången skaver fortfarande hål i hjärtat. Må ni vila i frid, mina vänner. Jag minns er.

Skärgårdssemestern med skrivvännerna var som en stor omfamning: lugnt, tryggt och i en anda av acceptans. Det är en ynnest att få resa med dem. Med M och D, mina närmsta i klassen känns det också tryggt – och inspirerande! Jättefint att vi fick till att ses lite efter tentan. Hoppas på fler gånger! En annan värdefull stund var en lunch med Elina som kändes som en timme men visade sig vara tre. 😉 På midsommar träffade jag en hel hop härliga fina människor.

I juni har jag börjat längta efter att få ge mer till andra i min närhet. Jag vill bli bättre på det, att se andra och deras unikum. Jag är inte dålig på det, men jag vet att jag kan bli bättre på att visa uppskattning och omsorg. Speciellt efter en tid då jag har haft fokus på att bara överleva mot min egen hjärna. Det är som om jag har gått tillbaka en del till att vara den behövande i mina relationer, vilket ju inte är så konstigt men ändå trist känsla att gå med. Jag vill känna att jag SER och KÄNNER mina vänner.

Vilsta bad - reaktionista.se

Hemtenta och sommarlov

Hemtentan gick väldigt bra, och med det menar jag att jag kunde prestera som jag ville på en “good enough”-nivå och ändå inte ta ut mig. Att jag sen fick VG i betyg var så klart en härlig bekräftelse på att jag vet vad jag gör. I höst är det praktik och det kommer sätta mer press på mig, då jag är mer av en teoretiker än en praktiker.

Sen började sommarlovet. Det skrämde mig, eftersom jag visste att jag inte mådde bra. Men efter några dagars marinering i sinnesro ute i Stockholms skärgård var jag redan i bättre skick. Det kändes som att jag hade varit iväg på en retreat. Sedan dess har jag försökt behålla vilan och inte pressa mig. Det innebär att jag inte har skrivit alla inlägg jag hade planerat att skriva eller gjort allt här hemma som jag hade på listan. Däremot innebär det att jag har vilat upp mig, hittat min lust igen och hämtat hem det som jag har saknat – mig själv. Och jag har badat – både i havet, en sjö och i ån. Som jag älskar det!

Jag har jobbat ett pass under juni på boendet då jag fick dela medicin för första gången. Sedan har jag valt bort många jobbpass då vilan har varit viktigare. Jag klarar mig ekonomiskt och min ambition har aldrig varit att bli rik. Jag är nöjd med det jag har, bara jag klarar mig.

Bullet Journal vecka 26 - reaktionista.se

Kreativitet | i mellanperioden

Jag leker mig fram med akvarellerna och för det mesta blir det bara pannkaka men ändå en mysig stund. Kreativiteten är verkligen på en basal nivå just nu, men det är svårt när orken inte räcker. Jag har också en känsla av att jag är som i en mellanperiod nu och mest funderar på vad jag skulle vilja skapa. I höst skulle jag vilja lära mig att sticka. Så många höstar jag har sagt det, men det vore ju verkligen fint.

Kreativiteten har varit tydligast med kameran, och jag har en nytändning i fotot som jag njuter för fullt av. Även hemmet får sig små doser av kreativitet i inredning och organisering, liksom veckoplanerna. Häromdagen hände en stor grej som gjorde att jag behöver tänka över vilket förlag som ska få första tjing på mitt manus. Ett angenämt problem ändå 😉

Dimma Blidö - reaktionista.se

Bloggen i juni

Juni startade med teknikstrul när Binero (mitt webbhotell) skulle flytta till nya servrar. Det gick inte alls bra och bloggen låg nere mer än den gick att komma in på. Så till slut slutade jag kämpa med den. Det var ett klokt beslut, för när jag tog semester förstod Binero sitt misstag och rättade till det. Men då började Flickr krångla (där jag har mina bilder). När jag väl hade fått bukt med det hade halva juni gått, och jag var helt ärligt ganska trött på att försöka få till blogginlägg.

Nu har jag fått tillbaka gnistan, både här och inuti. Jag har skrivit några inlägg som ni kommer att få läsa först i höst (vill ha lite backup i en oviss höst). Jag har planerat för en serie inlägg och börjat på dem så smått. MEN det största av allt är nog insikten jag fick i skärgården. När jag försöker göra allt, bokstavligen A L L T samtidigt – vilket är mitt stora dilemma jämt – så händer INGENTING. Jag vill säga allt med den här självhjälpsserien. Jag vill att den kommer i rätt ordning för den som läser, att allt ska vara tydligt och bra och enligt forskning och lagom svårt och nyttigt. Klart jag vill. Men jag måste börja där det går. Så kommer jag dit, med tiden. Om det är någonstans där jag har höga krav på mig så är det faktiskt här på bloggen. För att jag vill så himla himla mycket. Om jag hade lika mycket ork som vilja hade jag klarat det galant. Nu måste jag tygla den där passionen lite, och där brottas vi ännu.

Tack för ert tålamod, och välkommen ni som är nya här. Till min värld där det känns massor och ibland bränns så mycket att det behöver svalna innan det kan visas. Jag kanske inte kan göra allt jag vill, men jag kommer att försöka.

De populäraste inläggen från juni

Vit hjort - reaktionista.se

Månadens stjärnögonblick

När brudparet red in på en häst. Andlöst vackert!

och

En vit hjort som stannade upp och poserade framför oss, som en slags hälsning från den magiska världen.

Mål och planer för juli

  • Jobba 14 pass på boendet.
  • Skicka mitt manus till förlag.
  • Läsa en skönlitterär bok.
  • Skriva ett första utkast av de inlägg som ska starta höstens tema (håller er lite på halster ett tag till).
  • Bada.
  • Åka till Fryksås utanför Orsa och njuta av natur och umgänge några dagar.
  • Tvätta fönster.
  • Skapa bra “fasta” stories på instagram.

Hur var juni för dig? Var det något i inlägget som väckte något hos dig? Jag tycker så mycket om när ni delar med er av era tankar.

6 kommentarer

  1. Så fin och ärlig text! Speciellt delen om mörkret och skammen. Igenkänning och bra beskrivningar. Jag fick depressionsdiagnos i höstas men har insett att jag kämpat mot en depression mycket längre än så utan att veta om det. Dina fina ord fick mina tårar att rinna nu, och tårarna känns skönt för en gångs skull.
    Jag gillar att läsa din inlägg och speciellt stjärnögonblick. Ibland har jag jättesvårt att komma på något själv däremot. Vissa dagar blir min sinnesstämning lite lättare när jag läst något fint du skrivit här eller på instagram <3.

    Min juni? Maj var väldigt tung, juni har varit ljusare och lättare. Mest har jag vilat, läst böcker och försökt ta hand om mig. Jag har känt ett tag att jag behöver hitta fler kompisar (gärna sådana som förstår psykisk ohälsa eller vill förstå). I fredags träffade jag några, två jag är bekant med sen innan och två nya. Det var den bästa kvällen på hela juni. Minns inte när jag skrattade så mycket sist. Jag kände mig normal och så accepterad. Kände samhörighet, dom var väldigt öppna och berättade lättsamt om hur dom mår, ångest och annat. Det var lite oväntat. Jag önskar jag kunde känna mig så accepterad bland andra också.

    Kram!

    • Tack för att du skriver och öppnar dig. Tårar kan vara så befriande, när det släpper sådär naturligt. Vad glad jag är att läsa att du får något här. Jag uppskattar att du säger hur du reagerar på det jag skriver, så att jag förstår varför det ibland inte syns så många reaktioner här – det kanske är vanligare att känna som du, att man tar emot det för sig själv. Och det är ju faktiskt helt okej <3

      Jag tror också att min depression började tidigare än jag hade trott. Det smyger sig på det där. Så vackert att få läsa om att du hittat kompisar som du kan känna dig accepterad med. För mig har det varit väldigt svårt att hitta sådana sammanhang, men när de finns försöker jag hålla kvar dem och lägga min energi där. Alla människor är nog inte så bekväma i sig själva, men när folk är det och vågar vara sårbara tillsammans finns det verkligen förutsättningar för samhörighet. Önskar dig mer av det.

      Stor kram! <3

      • Vissa veckor är det enklare att komma på något att svara, vissa veckor svårare.

        Tack! Kloka ord! Jag hoppas att du också finner fler sådana sammanhang! Jag råkade för övrigt öppna upp mig för en bekant häromdagen, och insåg att vi hade mer än väntat gemensamt. Väldigt trevlig dag!

        <3

        • Det är helt okej att det är så, så är det ju egentligen för mig med när jag läser hos andra <3

          Så underbart att höra fina du <3 Hoppas ni får fler sådana dagar ihop.

  2. Du slutter aldri å inspirere, det er så godt og beroligende å lese innleggene dine- alltid!
    Av og til sparer jeg dem som drops og leser når jeg har ro og tid til å virkelig ta inn det du skriver.

    Veldig spent på høstens tema!
    Jeg vet ikke om du vil, men jeg hadde syntes det hadde vært veldig gøy å se mer av akvarellene dine, og få noen nybegynnertips på kjøpet 😊
    Ønsker meg også innlegg om hvordan du klarer å si nei til mer jobb når du får tilbud om det. Jeg jobber for meg selv, og sliter mer og mer med å si ja til tilbud om mer jobb.
    Både fordi selve jobben er gøy, men også fordi jeg er redd for å gå glipp en noe eller kanskje ikke tjene nok f eks neste måned.
    Og hva er nok for meg? Jeg vil gjerne kjøpe mindre og bedre, men jo mer jeg jobber, jo mer tjener jeg og jo større blir forbruket. Jeg har jo råd til det, men føler av og til at jeg må kjøpe for å… vet ikke helt, men det blir som om jeg ikke klarer å velge. Jeg vil kjøpe alt, gjøre alt og stresset bare øker.
    Mens jeg drømmer om en sånn ferie du var på, med ro, skriving, bade, gå tur og lese. Tar gjerne imot tips til en enklere og mindre stressende hverdag. Kanskje du vet om andre bloggere som også fokuserer mye på dette?

    Dette ble langt og personlig, men takk for at du leste ❤️

    Varm klem,
    Janniche

    • Åh finaste Janniche! Jag är så glad för att du frågar, önskar och ger mig ny inspiration att skriva. Jag tar med mig det du skriver, lägger det till listan av önskeinlägg. Tyvärr har jag ju inte så mycket tid som jag skulle önska, men som alltid gör jag mitt bästa.

      Min spontana reaktion på det du skriver är att du egentligen redan vet vad du behöver: skala ner. För mig är det ganska lätt eftersom jag inte har höjt min levnadsstandard avsevärt, men det handlar mycket om medvetenhet och att stegvis minska sin konsumtion för att kunna leva på mindre – och på så vis kunna prioritera ledig tid före pengar/arbete. Att ha mycket saker tar också mycket tid, för vi måste ju också ta hand om alla saker.

      Angående akvareller så kan jag tipsa dig om Alicia Siverts guide här: http://www.aliciasivert.se/fem-tekniker-for-att-komma-igang-oc/

      Varm kram till dig!

Lämna ett svar till S Avbryt svar