Jag startade veckan med en hållbar plan och en känsla av nystart. Redan i tisdags gick den känslan i kras då jag fick veta att jag inte får använda mina sjukdagar retroaktivt och därför har 60 praktiktimmar utöver heltid (32 tim/vecka) att genomföra innan 17 januari. Beskedet ledde mig in i reaktioner som trappade upp mot panikångest men jag kunde avstyra det. Jag vet inte hur detta ska gå till, men jag vet att jag inte har några alternativ kvar. Situationen är uppenbart orättvis men det enda jag kan förändra är det jag själv har direkt kontroll över. Mig.

Fram till 17 januari kommer jag att praktisera kl 8-17 måndag till fredag. Vardagskvällarna behövs till hushållsarbete, stimulans för katten och återhämtning. Helgerna går åt till studier. Jag ska försöka hålla i mina FB-grupper, Instagram och stjärnögonblick. De flesta sociala relationer sätter jag på paus och aktiviteter får ske spontant när ork finns. Jag vet att jag kommer att bli sjukare av detta med ökade svårigheter kognitivt, fysiskt och känslomässigt. Jag tänker inte låta mig bli så sjuk att jag tappar livslusten igen eller att jag får svårigheter att röra mig, men i övrigt behöver jag utöka vad jag normalt accepterar. Och jag är faktiskt okej med det nu. Inte principiellt, men personligen. Min relation till mig själv överlever det.

I veckan har jag genomfört två dagar med kursplanegruppen, varit på praktiken tre heldagar och besökt klädbytardagen på ReTuna en kortis igår. Resten av helgen blir det studier under snälla filtar och med varma drycker som förhoppningsvis motverkar förkylningen jag har fått (som förväntat efter denna vecka).

Julkaktus blomma - reaktionista.se

     Julkaktusen blommar!

     När min handledare var så nöjd med sitt byte av kontorsstol att det bara lyste om henne.

     Att kunna följa med i min trötthet i sällskap av någon annan.

     Lakrits.

     Få en present som var som att någon hade läst mina tankar:

Lykta sinnesrobönen - reaktionista.se

     Sista säsongen av The Black List.

     Att kunna avstyra en panikångestattack enligt konstens alla regler.

     Responsen på att jag berättade om min situation för mina FB-vänner och att så få personer gav råd utan kunde lämna lösningarna i detta i mina händer.

     Att vila ögonen på dimman över fälten under en bussresa.

     Få spontana reaktioner på orättvisor och känna mig stärkt i det.

Klädbytardag ReTuna - reaktionista.se

     Ta med mig fem nya klädesplagg från klädbytardagen utan att behöva betala en krona för det.

     Stöta in i flera bekanta ansikten på klädbytardagen.

     När jag skickade en text om barnets bästa för granskning och uppmanade min handledare att “se över barnets bästa”. Socialtjänsthumor på hög nivå.

     Att känna att jag har min egen rygg genom allt.

     Att se så många människor närvara vid demonstrationen mot att kommunen säljer ut våra hyresrätter.

Svamppasta - reaktionista.se

     En krämig svamppasta med grönmögelost som dränkte alla sorger vid första tuggan.

     Läsa om maktteorier. Känns som att makt är vad jag har tänkt mest på under mitt liv.

     Gå emot min skam och ringa ut när jag inte orkade hantera känslorna själv.

     När skämten i kursplanegruppen spårar ur så långt att vi helt tappar tråden.

     Att få sådana här ord till mig på instagram: “Jag har inte följt dig jättelänge, jag hittade ditt konto för kanske två veckor sedan, men du har redan skrivit och lagt upp så mycket som verkligen, på riktigt, har satt spår i mig“. Har jag sagt hur mycket ni betyder, var och en som stöttar det jag gör? SÅ MYCKET <3

Eskilstuna - reaktionista.se

     En lunchpromenad längs ån med tankar som flöt iväg i strömmarna.

     Gnugga näsan mot Aslas panna.

     Att lämna över min roll som studentrepresentant för den här terminen.

     När solen lyste in i rummet vid kursplanegruppens möte och alla stannade upp för att kommentera solen.

     Julbelysningen över staden som lyser upp i mörkret.

Kungsgatan Eskilstuna - reaktionista.se

Vad blir du förundrad av?

med kärlek,

2 kommentarer

Kommentera